SKAFFAREN & MINNESOTA STATS' TIDNING ONSDAGEN 1EN MARS 1883. 21 hjelpkällor, på samma gång som sissippi, som här har sin upprinnelse, öken. Men detta är ett misstag. I hvar och en, hvilken är en smula person, hvilken är en förnekare af Jfc^ JSl. JtC/ jM 3EQISV S S A A S i fattigdom och nöd skulle tagit öfverhand öppnar vattenväg till Mexikanska stället för att vara ett ting af bevandrad i Minnesotas historia, Gud och hans ord. Det är visst Se i de öfverbefolkade europeiska viken, liksom de stora sjöarna hinder eller öfverflöd, är hafvet lika känner till, att norrmännen alltid sant, att den "skandinaviska" professorn Om nötboskapsskötsel. MUSriSTESOTA. icke blir religionslärare, länderna. till Atlanten, kan man ej förtycka, nödvändigt för verldens lif, som hålla sig framme och skörda frukterna STATS TIDNING men lika visst är det, att hans» rationalistiska om han stundom drömmer om St. blodet är för menniskokroppens. I af "skandinavismens" märkvärdiga Förenta Staternas inflytande har åsigter likt ett gift Paul såsom ett nytt Chicago, lika stället för att vara en ödemark, en Djurens utfodring. idee. Vare detta sagdt utgifves i varit ännu större. Minst tolf millioner skola införas uti disciplarnes sinnen. stort, lika mäktigt, men långt skönare Sken, hindrar det jorden sjelf frän utan all ovänskap mot norrmännen. 8T. PAUL, MINN., af Englands befolkning lefva Hvaije Onsdags morgon Att yi icke hata norrmännen, Männer, sådana som Jfeger och stoltare. att blifva en ödemark, en öken. af införda lifsmedel, och en stor II. icke önska att vara ohöf Låge Minnesota i Europa, skulle Det är verldens källa af lif, helsa af— och Johnson, hvilka offentligen del af Tysklands, Frankrikes, fie Society Lika vigtig, som vi sade att siningstiden Lutheran Publication liga mot dem,kan väl bevisas deraf, förfäktat sina kristendomsfiendtliga, det höra ti!l södern. På dess bredd* och skönhet utan det skulle gräset Holland^ och Belgiens befolkningar var for qvigan, lika nödvändig är denna tid of the Northwest* grader ligga ju södra och mellersta bland annat, att yi varmt rekommenderat gudsförsmädande läror, borde försvinna från marken, sitogarne lefva likaledes af importerade för kon. Den varierar mellan åtta till tio Otto Wallniark, professor Oftedal till beklädandet Frankrikes drufkransade bygder. förtorka till ett pulver på höjderna, president, icke ställas på en plats, der deras födoämnen, hvilka till största deen veckor, skulle den än uppgå till tre månader, N. G. Dahlstedt, sekreterare, af det så mycket omskrifna Men i Amerika är det annorlunda. skordarne upplösas till ettsioft på ljus skall lysa så vida, som från en bör någon skada derigenom icke ansea komma från Förenta Staterna, A P. Croonquis^ katrir. Minnesotas vapen bär till öfverskrift: hafva egt rum. Kon bör vara vid så högt professoratet. Men icke äro vi fälten kontinenten skulle blifva professorsstol vid staten» universi* hvilka äro det enda l»nd,om hvilket hull som möjligt, då hon skall kalfva. 1'etoile du Nord (Nordstjernan), villiga,att sälja vår rätt som svenskamerikaner tet. JHå den platsen vill hvarje en ofantlig Sahara af frost och eld, man utan öfverdriftkansäga,att då KONTOR: Under de första åtta dagarne efter kalfningen, och vindarne norrifrån stryka att dela lika af det sansad, rättänkande skandinav och E. Paul, Minn. globen sjelf Bkulle, förbränd 7th street, St. det för hundra år sedan endast kunde under hvilka, såsom redan är nämdt, PHBHUMER ATIONS VILKOR: obehindradt fram midt igenom goda i detta landet med norrmännen, framför allt se en man med åBigter och förhärjad, sväfva genom rymderna, föda tre millioner menniskor,är någon nämvärd mängd kraftfoder icke gifves, staten. Minnesota räknas derför som Alla prenumerationsmedel bör» erläggas för nöjet att kallas höfliga, lika tom och död på bör hon erhålla annat foder i riklig och tänkesätt, som icke stå det nu i stånd till att föda minst i förskott och utgörs: med all rätt till höga Norden. Vintertiden mängd. Hon bör deremot efter kalfningen hederliga och tillmötesgående af de skapelsens första morgon. i strid med Guds ord. Om professor sextio millioner. Det är alldeles Ett år 12.00 icke fodras på så sätt, att hon bibehåller det hopa sig äkta nordiska senare. Ej heller ämna vi låta beröfva Josua Lindahl eller professor uppenbart, att de europeiska förhållandena Vattnet är lika oundgängligt för 8ex månader 1*00 höga hullet hon skall till en viss grad göra drifvor, och nordanvinden är litet oss rätten att fritt och oförtäckt Sven Oftedal, sak samma hvilkendera, gestaltat sig på annat allt lif, vegetabiliskt eller animaliskt, Tre månader 0.50 såsom ordspråket säger: ''lefva af det starka emellan en grym och skoningslös uttala, hvad vi tänka, äfven Ett nummer 0.05 hedrades med att kallas till sätt, om icke Amerikas fruktbara som luften sjelf. Från cedern fodret och mjölka af sig köttet." För herskare. Dess isiga andedrägt Ett år till SVKRK3K 3.00 om de norska bladen, i fall det är befattningen, skulle i hvilket fall detta ädamål fodras före kalfningen med hö mark legat öppen för invandringen. på bergen, till mossan, som Sex månader till d:o 1.50 drifver, särdeles i de trädlösa bygderna, och rotfrukter. Efter densamma gifver möjligt, "vrövlade" sjufaldt värre, som helst icke skandinavernas reli* I verkligheten är det hänger vid muren från elefanten, deremot mjölkdrifvande foder såsom oljekakor, I derna priser Sr postarvodet inberäknadt. farmaren till en brådstörtad än de nu göra. Vi kunna trösta giösa begrepp såras,på samma gång svårt att afgöra, till hvilken som när sig af skogens träd, till de kli, sädesgröpe jemte rotfrukter och Till prenumerantsamlare, som insända flykt: finner han icke lä, är hans lif våra hetlefrade norska kollegor universitetet skulle göra en stor grad tillväxten af Amerikas befolkning små infusionsdjuren, som röra sig i SKATFAREN MINNESOTA något hö. När man blifvit förvissad om, betalning for & ofta icke mycket värdt. Lyckligtvis med, att SK. & M. S. T. aflägger BTATS TIDNING, vinst. Vi vänta, att herr Nelson inverkat på Europas ekonomiska solstrålen från hvalfisken, som kastar att kon är balfdrägtig, kan man, till dess lemnas hvart femte exem- är köldgraden, under det stormen besök i lika många hederliga hem, tager dessa våra ord i öfvervägande, siningen inträffar,utan risk fodra henne med jjtr fritt eller femtedelen. ställning under detta århundrade. hafvet uti vågor, till de mikroskopiska att rasar, icke så hög i lugnt väder en större mängd kraftfoder och hö, för Särskild öfverenskommelse nppgöres med som kanske någon af dem, och att innan han lägger sitt ori ^vågskålen Vi hafva blifvit så lifven, hvilka svärma hålla henne uppe i mjölken. agenter, som reqvirera ett större antal exemplar. händer det deremot någon gång, visserligen icke den omständigheten,att för en gudsförnekares upphöjande vanda vid våra ekonomiska förhållanden, en million i hvarje vattendroppa— Hvad utfodriqgstiderna beträffa, så äro att qvicksilfret termometern stel­ vi söka bevaka svenskarne till skandinavisk professor i det oefolkniugen, hvilken äro alla för sin existens lika beroende Prenumerationsmedlen böra helst sandas meningarne härom delade. Somliga anse, nar af köld, rätt, skall stänga dörren lör tidningen. vid vårt statsuniveräitet, ty vi alltjemt tilltager i antal, ständigt af detta enda element och Mfistreradt bref eller Post Money Orders att man bör gifva kreaturen fyra mål om Dylika slagord äro så kunna trygt påstå, att större delen Till ersättning springer qvicksilfverpelaren finner plats att utveckla sig, att vi måste förgås med dess försvinnande. •åder adress: dagen, andra tre, ja till och med endaBt SKAFFAitEN vanliga och simpla och talet om om sommaren nästan två mål om dagen med Sera gifvor i hvarje af Minnesotas skandinaviska hafva svårt att förstå vissa nationalekonomer, & mål. De som förorda fyra mål om dagen, 'lav" journalistik o. d., när lika högt upp öfver fryspunkten befolkning delar vår mening i denna t. ex. Malthus, hvilken Minnesota Stats Tidning, Hafvet är sjelfva den plats, hvar anföra som skäl för denna åsigt, att genom man känner sig träffad, visar alltid sak. då värmen är som starkast, visar hade en starkt utpräglad känsla est molnen och floderna födas, och detta utfodringssätt hindras vammen att 231 £. Seventh Street, en sjuk sak att att man har förfäkta. termometern 37 till 38 grader Celsius. för de gränser, naturen på hans blifva öfverlastad, hvilket medför att någon ST. PAUL, utur det kommer alla himmelens MINN. Buffelfall alltså om vintern, Befolkningens tillväxt i tid syntes hafva satt för folkförökningen. tryckning på lifmodren icke uppkommer, regn och dagg. Derför, i stället för den som så hafva kan svett» Norrmännen äro ett sträfsamt, på samma gång som kastningarne blifva BEDAKTION: Förenta Staterna. för att vara en onyttig ödemark, är mera sällsynta. De deremot, som anse att religiöst, hederligt folk, vida bättre strömmar om sommaren för både Herman Stockenström, det en ofantlig källa af fruktbarhet två mål om dagen, med flera gifvor i hvarje rik .och fattig med fullkomligt republikansk än de flesta af dess "organ", och Berndt Anderson. och allt lifs amma och moder. mål, äro tillräckliga för djurenR ändamålsenliga Minnesota. Hvad de flesta veta, men hvad jemlikket. vi högakta dem, inse det goda de utfodring, vilja icke tro på de Ur dess mäktiga bröst utgå de safter, mången icke tillfullo förstår att gjort för Minnesotas lyftning, men Dei». årliga nederbörden beräknas olägenheter, som fyramålsutfodringen skulle Onsdägen den 21 mars 1883. som nära och hålla Vid lif jordens bedöma, är betydelsen af den utomordentliga hindra, utan förmena, att äfven om djuren detta hindrar icke, att vi tro att i mellersta Minnesota till tjugufem Minnesota är skandinavernas befolkning, öfverallt spåras tillväxt, som visat utsläppas på rikt klöfverbete eller fodras svenskarne, hvilka icke stå norrmännen tum eller något mer än i mellersta Värdet af Förenta Staternas utförsel stat. Deras antal uppgår sannolikt hafvets närvaro, öfverallt sänder starkt med grönfoder på stall, så att till sig i Förenta Staternas befolkning, efter, böra en och anuau Sverige, der den stiger till ungefär af petroleum har under janu till omkring 110,000 deri icke inberäknadt det sm välsignelse, lika väl i sjelfva och med trumnjuka uppstår, uppkomma hvilket nedanstående siffror närmare gång ihågkommas, och att vi fortfarande, tjugu tum. Klimatet har således ari månad uppgått till $3,506,753 alla som tala skandinaviskt aldrig kastningar. Erfarenheten är måhända fastlandets centrum hvarest den torde förtydliga. trots anfallen från de norska lagom fuktighet för att vara helsosamt. tungomål, utan endast personer härvidlag den bäste rådgifvaren. mot $2,756,087 under samma månad råa infödingen kanhända aldrig hålla Vill man begagna sig af tvåmålsfodringen, bladen, ämna denna Förenta Staterna räknade: födda i "gamla landet". Antalet föregående år. Under de sju hört oceanen omnämnas som bör denna börja kl. fyra eller senaBt ståndpunkt. svenskar hörande till denna första månaderna af löpande fiskalår, Inne­ InneÅr Årstidernas yexling synes vara på den af dess vågor badade stranden. fem på morgonen till kl. åtta a nio, då uppehåll byggare Ar byggare klass öfverstiger 40,000 danskarne uppgick utförseln till $25,910,824. Norska tidningen Folkebladet—i ungefär den samma som i mellan»taterna. inträder och djuren få hvila och ...*.17.1 mill. 1780.... .... 3.0 mill. 1840.... äro jemförelseyis fåtalige norrmännen De petroleumpartier, som parentes en af de bäst redigerade 1790 ... .... 4.0 1850.... Våren börjar tidigt i idisla till kl. två eller tre på eftermiddagen, Vi äro hvarje ögonblick omgifna .... 5.3 I860.... 31.4 deremot mellan sextio och sjuttiotusen. då utfodringen åter försiggår under lika motsvara dessa summor, utgöra april och sådden afslutas endast något norska tidningar i landet—har icke .... 7.2 1870.... .......38.5 1810.... af hafvets närvaro och välsignelse. lång tid. Man börjar utfodringen med ....JJO.L dock icke mera än en bråkdel af de 1820.... .... 9.8 1880.... senare än i Qhio. Skörden tager tagit anstöt af vårt yrkande att en Det blickar ut på oss från hvarje kraftfoder, såsom sädesgröpe och agnar 1830 ....12.19 1883.... .54.5 partier, som genom börsspekulationerna sin början i slutet af juli och svensk skulle utnämnas till profes Minnesota hade redan tidigt förmånen hvarefter rotfrukter gifvas, om maneger Under en tidrymd af tjugufem år violblomma i vår trädgård från blifvit försålda till utlandet. fortgår in i augusti. Frost infaller sor i de "skandinaviska språken" af bekantskap med den europeiska sådana, och efter detta sker vattningen. har Förenta Staternas befolkning hvarje gråsstrå, som fuktar vår förbigående Huru dessa order skola fyllas, Hr omkring den första oktober. I samma vid statsuniveraitetet, utan delar i Sedan vattningen försiggått gifves någo civilisationen den var fot med morgondaggens fördubblats,således är den na sexton månad börjar ock den egendomliga hö, hvarefter ett foder halm Hr passande. sannerligen svårt att veta spekulanterna stället vår åsigt och yttrar sig på dock att börja mel af enklaste, att perlor från sädeskärfven, som hvilar gånger större än för hundra år sedan. Af särdeles vigt är det att beakta, det vattningen "indiansommaren". Luften är veta det säkerligen minst följande resoniiga och förståndiga icke säga något tvetydigt slag. Dess Fortfar tillväxten i samma på skördemanneas arm, och från bör ske efter och icke före det rotfrukterna mild som en sval sommardag, vinden sjelfva. sätt: bärare voro nämligen de djerfva gifvas samt straxt före det utfodringen proportion, kommer Förenta Staternas de öfverfylda ladorna från vår boskaps slumrar, kring synranden sveper och råe frans tt-kanadiska pelshandlarne. "Folkebladet har nu från pålitliga källor med hö egt rum. Samma utfodring befolkniug år 1905 att utgöra breda pannor och från våra Underrättelser från Red Riverdalen sig en slöja af mjuk dimma. Det kommit till kunskap om, att redaktör användes på eftermiddagen. Man börjar Öfver de stora sjöarna hundra millioner innebyggare, barns rosiga kinder från den svalkande stadfästa den åsigten att denna Luth. Jaeger icke ensam söker professorsposten hela liknar en drömbild, ett oleknadt på alldeles «amma eätt och slutar med att trängde de år 1665 in i landet och år 1930 omkring två hundra källans porlande vatten vid vid universitetet, men då han bland gifva halm. vår icke någon öfversvämning minne af sommaren. återvände lastade med byte. inil ioner, 1955 bortåt fyra hundra vår dörr från bäcken, som sorlar annat kan göra räkning på, att Knute Nel Gödseln bor vara utförd ur ladugården af skadligare följder kommer att Drömmen bry tes dock snart af en Något senare togo fransmännen son skall göra allt hvad han kan för att få millioner, o|h år 1980, eller endast bredvid och från den lummiga almen innan rojölkningen eger rum och får bortskaffandet inträffa. Den myckna snön har så iskall verklighet. Vintern plågar honom in, är det högst sannolikt, att herr landet i besittning i franske konun häraf åtminstone icke ske under hundra år fram i tiden, åtta hundra eller lönnen, »om breder ut småningom för vårsolens strålar Jmger får den äran att vara den förste skandinaviske genom sin ojemnhet ena dagen biter gens namn. Spanien ansåg sig äf» det mjölkningen pågår. Eyktningen af djuren millioner innebyggare. Historien sina skyddande grenar under solen försvunnit, och fälten blifva snart professor vid Minnesota Statsuniversitet. det i kinden, andra dagen är det pågår, dels under utfodringen, dock icke ven ha&ra rättigheter de verkliga kan icke uppvisa ett motstycke och sprider sin svalkande skugga Då norrmännen allaredan innehafva férdiga för vårsådden. I norra tö, så att modd och snöslask stå under det att mjölkningen försiggår, åtminstone herrarne voro emellertid rödskin till en liknande utveckling. statakassörsembetet och äro representerade öfver vår hydda. icke på den sidan i ladugården Minnesota kunde på vissa trakter högt upp p§ benen på menniskor nen. Äfven sedan området (1812) i universitetets styrelse (Knute Nelson) Denna Förenta Staternas hastiga der man mjölkar, dels efter det sista fodret Det ur hafvet som föder oss. Det sädeskornen närsomhelst nedläggas och dragare. samt till råga på allt ändock ha en till namnet kommit under Förenta gifvits. Efter denna tid böra djuren få vara tillväxt i befolkningen är måhända är hafvet, som kläder oss. Det i jorden. I Spink county, södra kongressman, ville det dock näppeligen Vinterns skärpa är dock icke så i ro för att hvila och idisla samt, sedan idislingen Staterna, voro indianerna länge nutidens största politiska och Dakota, föll icke mycket snö under svalkar oss med sommarens moln vara mera än billigt om svenskarne ocksk slutat för att sofva. På eftermiddagen mycket att frukta i de bygder som dess herskare. Visserligen fick det finge bekläda en de ekonomiska händelse. De upplysningar vintern, och sådden har allaredan en gång af högsta äre- och värmer oss med vinterns flammande bör rykten helstega rum före mjölkningen ega skog. Minnesota är hvarken år 1849 en ordnad territorialregering post«r", vi erhållit härom hafva vi der tagit sin början. Utsikterna brasa. Vi skapa rikedomar och gödseln utföres på samma sätt slättland eller skogland det är "den men först efter 1851 kan man Naturligtvis är "Folkeblaket" statistiken att tacka för. Bland innan denna börjar. om en god skörd innevarande för oss och våra barn genom dess gyllene medelpunkten mellan dem tala om någon egentlig inflyttning. ytterst ohöfligt och ger sig in på ideer, tillhörande den gamla civilisationen, Afser man att erhålla köttdjur, som tillika &r skola bidraga till, att en större rullande våg, ehuru vi kanske lefva båda." De tiädrfka bygderna ligga Intill dess utgjorde de hvite, som skola kunna efter utgallring med fördel den "lavere' 'journalistikens område, hvilka Förenta Staterna ttn tusen mil från dess strand och areal besås med hvete hittills mera åt öster och nordost. I sydveotra samlat sig kring militärposterna afyttras som slagtkreatur, med få ord sådana då det så oförtäckt vågar förorda tillegnat sig, hör äfven ideen om aldrig skådat dess skummande skönhet varit fallet. delen möter man deremot djur, som lätt sätta kött, bör man söka och pelsfaktorierna, blott fem till periodiska folkräkningar, som den en svensk och påpeka att norrmännen eller lyssnat till dess eviga anthem. skaffa sig en sådan kreatursatam, som dertill vågor af angränsande staters rullande sex tusen. amerikanska konstitutionen numera allaredan hafva brorslotten af Ehuru hafvet sålunda icke eger lämpliga egenskaper, och vid köp Den i stjernpostmålet så sorgligt prairie och i den nordvestra Tillväxten blef emellertid na så anbefalt skola på bestämda af djur följaktligen eftersträfva att få sådana statens äreposter! bär någon skörd i sitt sköte, frammanar xyktbare ex-senatorn Dorsey, hvilken delen det jemna slättlandet. Norr former, som dertill äro lämpliga och betydlig, att Minnesota redan 1858 tider företagas. det likväl verldens alla skördar. bevisligen begått bedrägerier Hvad nu särskildt vidkommer om floden Minnesota, der många af passande. Sådana djur, böra ega stark benbyggnad, vann en plats för sin stjerna på det Det faktum, att Amerikas befolkning Ehuru sjelft en öken, kommer •f sä försvårad beskaffenhet,att det professoratet, så skall herr Knute hafva ett bredt kors, något djupt de äldre svenskbygderna äro belägna, amerikanska baneret. Och i den 1883 företer en siffra, som det hela verlden att knoppas och bröst, hvälfda refben, samt tunn hud och icke Sr en skamfläck för vårt rättsväsende Nelson, kongressmannen för Minnesotas företer landskapet en behaglig konstituerade församling, som föregick är mer än sexton gånger större än vara öfver åtta a tio år gamla. Djuren blomma som rosen. Ehuru dess att han ännu tillätes vara på femte distrikt, utan tvifvel blandning af höjder och dalar, af dess upptagande bland staterna, utrangeras på våren och släppas då på gräset år 1783, har på ett märkbart sätt eget vatten är som salt och malört, fri fot, har nu, för att mera öka få så godt som afgöranderätt, då små slätter och de allra näpnaste spåras redan ett tecken till för att få ett billigt foder och äts sig feta. försatt den politiska vågskålen i kommer det himmelens skyar att citt skuldregister, föröfvat en ned den "skandinaviska" professorn blå sjöar, hvilka spegla ekdungar För att påskynda utfodringen, gifver en skandinavisk framtid. Bland Europa i rörelse. För hundra år gjuta det milda lena regnet på vår rig våldsbragd mot domare Lilley, man dem derjemte kraftfoder såsom kli, oljekakor tillsätttes vid Minnesotas Stats och lunder af alm, ask, lönn m. fl. ombuden befunno sig icke mindre sedan tänkte de europeiska nationerna jord, öppnar det källor i dalarne i och rotfrukter, naturligtvis med det han på ett djuriskt sätt misshandlat Universitet. Vid ett föregående trädslag. än fyra skandinaver. endast på sig sjelfva. Nu och bscfcar bland bergen samt bjuder nödig halm då det visat sig att djuren genom honom, så att fara för lif— tillfälle uttalade vi vår åsigt, att Minnesotas sjöar! De äro beryktade Från denna tid växte befolkningen en lämplig blandning af dessa födoämnen deremot utöfvar föreställningen en svalkande dryck åt den törstige. vet är för handen. För detta brott herr Nelson borde se till att en öfver hela Amerika. Minnesota äta bättre. med en hastigheb, som äfven i om ett nytt Europa på andra loommer Dorsey att inför allmän svensk man hedrades med professorsbefattningen, kan lika väl som Finland kallas Afses åter uteslutande bildandet af mjölkdjur, Amerika, der folkökningen går med sidan af atlanterhafvet ett mäktigt Hafvet är äfven ämnadtatt rensa domstol ställas till ansvar få se om emedan, enligt som icke skola gödas för att vid utgallringen "de tusen sjöars land", och att icke iltågsfart, synes nästan sagolik. inflytande i alla politiska förhållanden atmosferen. Vindarne, hvilkas vingar han äfven i detta måi kan genom vårt förmenande, tiden nu är inne uppnå högre pris, få de icke på några alla dessa sjöar äro endast skogsspeglar Vid nästa folkräkning (1860) hade äfven om amerikanerna så äro tunga, och hvilkas andedrägt vilkor hafva ett slutet och kompakt utseende, mutor och advokatoriska konst att äfven en svensk tår röna ett of synes deraf, att bland dem nämligen staten 172,OoO invånare mycket som möjligt afhålla sig som framträder med muskelbyggnad är sjuk af malaria från de grepp slingra sig undan lagens arm. fentligt erkännande. Åfvenledes finnes en Red Lake som är så ännu tio år och antalet uppgick till på ryggen, med köttfulla lår och i öfrigt från alla inblandningar i den europeiska land, öfver hvilka de biåst, sändas Vi hoppas emellertid att så icke rekommenderade vi vid ett föregående stor som Mälaren, en annan afrundade, köttiga former på buken och 440,000. Tio år till och vid sista politiken. Horizonten ut att sväfva öfver de mäktiga djupen, blifver fallet. tillfälle som särdeles lämplig ryggen, med runda lår och torr, hård hud. Mille Lake så stor som Hjelmaren. allmänna folkräkningen öfversteg har blifvit utvidgad de europeiska att leka med de rullande böljorna för platsen professor Josua Lindahl Nej, tvertoml Sådana djur böra hafva tillbakaträngda invånarantalet 780,000. ländernas regeringar inse att de och doppa sina vingspetsar i muskler, köttlös rygg och buk i Rock Island. Skulle det emellertid der professoratet Det Ett par stora städer St, Paul samt köttlösa refben, de skola vara djupa icke längre spela den förnämsta det he I ande vattnet. Der vakna vara visa sig mera gagnande att än en gång. och breda baktill, lätta framtill, mera platta och Minneapolis med tillsamman Oceanen. rollen på verldahistoriens skådeplats. de åter upp, då de njutit vederqvic en norrman beklädde professoratet, på refbenen, ega skarp rygg, som ej är köttig, omkring 130,000 invånare, en hel De känna mer än väl, att kelsen, och, lyftande böljorna på vidhålla vi önskvärdheten af att Våra oskyldiga stora mjölkhål, djupa och breda jufver, uttalanden om skara af småstäder fulla af sjelfförtroende Resanden, som vill tala om sin de hafva mindre makt ån förr, och sina skuldror, sprida de dem i skum fölle på professor manteln Sven lös, tunn hud, köttlösa lår och köttlös buk, hvem soiu borde utnämnas till professor och framtidshopp, ett vidsträckt erfarenhet i främmande land, måste denna känsla blifver starkare, ju och kasta dem fram och åter tusen {{länsande hårrem och en i det hela fin benbyggnad. Oftedals axlar. språk" i det "skandinaviska jernvägsnät,storartade handelshus, börja med hafvet. Skaparen Har man beslutat sig för att utgallra mera den amerikanska nationen mil i skyn. Sålunda blifva de till •id Minnesota Stats Universitet Vi hafva sett andra norska kandidater vissa kor af besättningen, med syfte mångfaldiga industrier, har utbredt detta sitt vidsträckta utvecklar sig. sina minsta delar sköljda och badade hafva satt blodet i svallning hos framställas, kandidater, hvilka att utbilda dem till slagtdjur, Lör a ie icke goda skolor, åtta dagliga och öfver tempelgolf e.mellan hemispbererna, och tvättade åter och åter genom n Af utomordentlig stor betydelse efter sista kalfningen betäckas, emedan om af våra norska samtida. Det vi icke önska understödja. Ty bundrafemton veckotidningar,samt så att seglaren till främmande detta stora dop. Sålunda fylla de detta underlåtes, gödningen försiggår med är det inflytande, som tillväxten i har tagit hårdare Un yi väntade, det skulle i sanning vara smärtsamt, framför allt, öfver sjuttifemtusRii stränder måste erlägga en dubbel åter sina lungor med hafsluftens mera lätthet. den amerikanska befolkningen utöfvat attryi vågade uttala den sanningen, om en arg fritänkare, som hr farmer med bortåt fem millioner tribut till den Högste, ty genom friskhet, lyfta de sina vingar mot i lönandet af de europeiska att Jaeger, en unitarisk prestman, som våra vänner norrmännen anse acre odlad jord och en afkastning detta tempel måste han bära sina stranden och andas åter helsa och befolkniugsproblemerna. Den amerikanska Christoffer Johnson skulle upphöjas det vara deras privilegium att representera bl. a. af 50 mill, bushels hvete äro aningar, sin längtan, då han går, kraft bland tynande, väntande skarorna Dubbel mordförsök. Johan Syren, befolkningens tillväxt till denna vigtiga plats. Skandinaverna "skandinaverna", och ytterligare vittnen som tala ett och sina minnen, då han återvänder. bosatt i Philadelphia, Pa., aflossade i måndags i berg och skog och dal och har till en stor del egt rum på Europas att äro ett religiöst folk vi önskade, bara för en enda åtta dagar ett skott mot sin broders oförtydbart epråk. Huru ifrig turisten än måtte fält, tills hela den slappa, sjuka skapelsen bekostnad. Hade förenta gång, svenskarne såväl som norrmännen, att en svensk man måtte hustru Lizzie Syren, hvarpå han sköt sig vara att uppnå den strand, som lyfter sitt återupplifvade Redan i Minnesotas geografiska Staterna, eller något annat land, sjelf en kula genom hufvudet. Den sårades om man undantager en hop slödder ih&gkommas och hedras med en ligger framför honom, och inträda ansikte och blandar sitt fröjderop läge ser Minnesotas son anledning man är bagare brödren ankom för ett år icke velat taga emot de europeiska och deras tvetydiga representanter, offentlig syssla. Detta har tagit på dat nya fält af verksamhet eller med hafvet, som väckt det ur dess sedan hit till landet och har här fört ett utBväfvande till en triumf, som ingen kan göra utvandrarne, är det ganska tydligt äro gudfruktiga, sedliga och hårdt och förutom att vi, med anledning nöje, som väntar honom, måste lif. En granne till bagaren, hvilken feberslummer och gjutit nytt lif i att Europas, honom stridig: staten, som är ungefär synnerligast Storbrittaniens kunna icke förlika sig med det rafflande af denna vår oförlåtliga var närvarande då våldet föröfvades, han dock stilla sin otålighet under dess slocknade arterer. hälften så stor som Sverige, och Irlands historia varit fritänkeri, hvilket funnit go* djerfhet,utmålas på ett mindre vac hörde en häftig ordväxling, hvarpå ett skott den långa mellantiden och lyssna Genom hafvets makt är det, som är nämligen belägen på en platå, helt annorlunda, än den nu är. följde da målsmän uti herrar Jaeger och han ilade då strax in i rummet och kert sätt, anropa de norska kollegorna till den röst, med hvilken Jehovah menniskan åstadkommer så många Det ligger nära till hands, att om som råkar att ligga i sjelfva hjertat såg att hustru Syren var sårad i bröstet. JLnute Johnson. Nelson är sjelf med en mun den öfriga svenskamerikanska talar till honom, då han, synkrets stora verk, hvilka eljest skulle vara Efiter en häftig brottning med mördaren något nytt land icke funnits, eller af hela den nordamerikanska kontinenten. medveten om detta förhållande, pressen att komma efter synkrets, rör sig mot sitt mål henne omöjliga genom dess makt lyckades det slutligen att afvapna honom, om ett land icke velat taga emot Häri ser han ett förebud och han borde icke, så långt det på till dess hjelp i nöden och taga oss då ryckte brottslingen till Big en annan re* fram genom gångarne uti detta är det, som hon förmår leda sina någon invandringsström,skulle de, till kommande storhet. Och när i honom kommer an, kränka det re sträng upptuktelse. Det är ledsamt, volver, med hvilken han sköt sig genom mäktiga tabernakel. gångstigar rundt kring jorden och som ämnat emigrera, blifvit en han dertill betänker den onekligen ligiösa medvetandet hos folket, genom hufvudet. Enligt läkarens ntsago komma att vi skulle åstadkomma oro Det är brukligt att benämna nära nalkas till allestädes närvarelse och »It dö af de börda för sitt föste rland och utöfvat mera påtagliga framtidsvink, som att både mördaren hans ofier till de unges lärare vid i lägret, men på samma gång står och allmakt. hafvet en ödemark, en öde vatten­ tryck på dess ekonomiska gömmes deri, att den väldiga Mis­ I erhållna såren. 4lock qvar, som vårt sakförhållandet universitet tillsätta sådan -1: -4äi -4