8KAFPAT?15!?ÄMmK15SOTA BTAT»TllflIHO fWSTMOFN PTOV 31 OKTOBER 1888. 2 IVIiRLIIl ««. Slutligen »yde kyrkan p. k. evangel i ter, sokes af öfver 300 studerande, hålla de nu vår store lärofader Luthers hjeltemodiga hära den förflutna in den närvarande tiden. s'jner,"sin yckad ined den enda stinna konungukronan vilka under apostlar rea och biskoparnes som bäst på att samla en s. k. "endowmentfond". kamp för kyrkans förlossning, bans allvarliga Han frångick aldrig den lutherska laran, af Guds nåde, med den höga sedlighetens öfverirseende voro, hvad vi skulle kalla respredikarfter. De äro lör närvarande belåtna med gudsfruktan och tro, hana i skriften men hans uppfattning af kyrkan förde honom krona, som lyser vägen for ett helt fl00,000, men då president Strong af rev. djupt grundade lära och bekännelse, hans ofta på svåra afvägar. Han var en folk". S. A. Lindholm. Hed. f. den kyrkl.afd We^t, redaktör för "Adv»nce", tillfrågades pietist, men ej alldeles efter den spenereka Vi hafva nnder detta jubelår ett stort Alla här omförmälda församlingstjenare stora pånyttfödande inflytande på kristenbeten huru summan bette, med hvilken de skulle invigdes i sitt hegvigtiga och ansvarsfulla typen. Hade han haft en vidare blick in i verk för oss, vår» hjertan behöfva derför och verFen så flitigt hålles fram i ISHIPS Kyrkliga nyheter, som knnna bSnfOras ttnder kall medelst bön och händers påloggning, vira belåtne, så svarade han: $500,000. luthereka kyrkans sanna väsen och ande cch rabi&en konfcren». och synodal notiser, »amt sm3rn stärkas i nåden och blifva alltmer brinnande tal och skrift cch synes tända en sådan eld i trå Passagerare befordras till låga priser, artiklar, »fpassiido för denna afdelnlne, mottaSM hvilket vi kalla ordination. Det ir på yankeevis svaradt! Den inre missionen ej fastnat vid små ting och egna meningar, M«1 i kärlek, broderlig och allmännelig. nu hvaije sann protestants hjerta, som om en största tacksamhet, och Insändas under gånger i veckan, till och från t4l»i«' Lake Citr. Minn. L. B. 193. är väl dernäst, hvad som ligger deoi skulle hans oegennyttiga och vidsträckta Tänk om vårt folk rätteligen uppvaknade ny luthersk relormator vore på väg att börja Sverige, Norge Danmark och Kyrka oel Mission. närmast om hjertat. I likhet med andra verksamhet här i landet resulterat annorlunda Korrespondens från Augustana öfver den betydelse, ansvar och kallelse de välsignadt verk inom ett väl behöfligt och af 12 stora ångare, vom alla tillhöra detta sekter se de i sin egen den bästa och förträffligaste hafva såsom nämnda med Kristi och Luthers än som skedde. Han var en banbrytare den protestantiska kristenheten skulle vi Collejjei kompani. Beqvämlighet, snabbhet öfverflöd formen för ritt kristendom. namn, så skulle det i år blifva ett jubelfiraiule i andligt afseende bland de norske då lägga handen på våra ögon och säga: på god kost och vänlig behandling. af lyertans lust och gamman, Naturligtvis önska de derför utbreda sig, emigranterna och i nit, sjelflorsakelse och lutherska kyrkan har ej ljus nog för oss S@r* Penningar sändas till hvilkensomhelst.adress Herr Redaktör, frid! hvars välsignelse skulle sträcka sig intill och draga så många som möjligt till sig mod torde han öfverträffas af ingen af dem, Nej, det blir ej af! Det var Luther, som i de skandinaviska länderna pA och till skandinaverna hafva de fattat en kommande slägten. Låtom oss alla bedja gaf protestai tumen den "Magna Charta", som kommo till Amerika från Norge fcr att Det 10de århundradet rar att i många kort tid och till lägsta priser. brinnande kärlek och ett stort begär. Men cch arbeta härför. Måtto sålunda dessa talrika hvars stora förmåner kongregationalisterna bryta lifsens bröd bland sina förskingrade afaeenden betydelsefullt tidskede i mensklighetens ö» Atafu i Söderhafvet anses vara det Lokala agenter öfverallt i nordveBtern. detta är värdt ett särskildt kapitel och reformationsfester bära välsignelserika Bkola landsmän. Oaktadt sina kantiga sidor, och historia. Mäktiga strömningar mest kristliga land på jorden. Hvarje åtnjuta, under det de förkasta dess kärna. J. T. EDGHILL, Agt. Gen. West vi derför nu sätta punkt. Dock må upplysas, frukter och månget hjerta derigenom blifva sina misstag har han i ej ringa mån öfvat giogo genom tiden. Men af alla tidsvigtiga vuxen person på ön är medlem af kyrkan Det var den s ve ske hjeltekomingen Gustaf 4 8. Clark Str., Chicag» Detta förmår allenast Jesus att de i Minnesota hafva 153 församlingar, inflytande på den kyrkliga gestaltninKen frågor, som dryftade», var utan tvifvel reformeradt. på aflagd trosbekännelse. Stackars ö, om II Adolf, som i nödens ögonblick med sina Frans Peterson, Skandinavisk Clerk af hvilka (JU hafva ordinarie pasto den kyrkliga af den största vigt. Under som är grunden till all sann reformation C. B." komme dit! tappre lutherske kämpar uppträdde på bland våra norska bröder. Det skall derför rer och Ii! tillsyn genom miesiocsstvrelsen. och han vill genom sitt ord ännu i dag och blifva kärt för många att få en öfverb ick af flera generationer hade förmärkta en djup krigsskådeplatsen och krossade den katolska Bremer Line. Episkopalkonientivnen, just hållen i De hafva under det gångna året samlat till under detta vårt jubileum utföra denna sin hans skiftesrika lefnadslopp i ofvanbemälde trånad och behof af något fcr den odödlige hydran, att denaedan ej kunnat Stertaga sin Chicago, fick en "benig" fråga att afgöra, i olika ändamål $211 926. Huru försvinn» lijerteomskapande verksamhet. skrift. Författarne hafva utfört sin sak väl. anden mera tillfredsställande än livad påfreo gamla makt att hålla menniskoanden i sina det en dess medlemmar föreslog en förindring af ej våra små siffror inför en sådan summa! med tillhjelp af helgonen hade erlqnda. Broderligen, grymma band, utan samvets- och tankefrihet l)et måste hafva varit svårt för dem att vara att A (Wort (rerman Goya.) kyrkans namn från "den protestantiska af ANDREW. Man hade länge yrkat på reform blef åter en verklighet på jorden. Vi opartiska, då Eielsens förhållande till biskopliga kyrkan", såsom den till hafvud och lemmar, hvarmed förstods Haugtsynoden, till hvilken de höra, var bå behöfva i sanning ej blygas för v^r härkomst. hittills kallat sig i Amerika, till "den heliga de ömtåligt och okla:t. Men så långt vi påfven och preatema, men det stannade vid Vi kunna lära och tillegna oss Skola vi bli kongregationalister? En blick på den apostoliska katolska kyrkan", Men insigtsfulle män ftomma önskningar eller maktlösa försök. mycket godt af kongregationalisterna. Det kunnat förstå hafva de låtit historien tala uppträdde och afvärjde stormen, få att endast kyrkan Under allt detta sökte påfven och hans tjenare vilja vi sldrig förneka. Vi kunna lära af och de äro tack värda. 21 stämmor ljödo för förändringen. 250 att stilla mennbkornas trånande samveten dem att ej dölja vårt ljus ltom oss, utan låta "Die Lehre der Missouri Synode von AF röstade emot. OlYer NEW YORK, med kyrkans försäkran om tillgift Man torde undra, om vi på lek eller på det bristi ut omkring oss. Vi kunna der Pr ii destina iion'\ af dr. G. aflat, MATHÄTÄS. FritBchel, via SOUTHAMPTON, regelmässig för timligt och sedermera ätven för En Fred. Boyee i London, England, allvar fråga så, och villa vi då säga, att vi lära af dem att uppoffra och verka för vår teol. professor vid low »synodens läroverk •vigt straff. Mi«bruket med heliga och har utfärdat tvenne proklamationer till kristenheten äro allvarsamma. Kongregationalisterna kyrka att Lta vår kristendom vara praktisk POSTAN GBÅTSLINIE II. i Mendota, 111. Reqvireras hos hos författaren. till iskors salighet hörande tinp, uppnådde i hvilka han förlägger verldens och verksam. Men vår lära kunna vi dryftade denna fråga vid sitt senast hållna med dess egna, eleganta och omtyckta ångfartyg menn Apostoliska kyrkans författning. Pris "20 cts. emellertid i den skändliga flatshandeln ände till år 18S8. Han har a'ven ihägkommit ej byta bort för deras. Deras lära är reformert årsmöte med värma, och det torde ej vara om »,000 tons drägtighet a Den strid om utkorelsen, rom nu i flera "Så hafver nu akt på eder cch skiljer tig från den lutherska i sin höjdpunkt. Men efter oväder låte oss med ett par, och eällan hafva vi sett ur vägen, om vi säga ett par ord derom. och 7JO Hästkrafter: och på all hjorden, i hvilker. år ined stor hetta förts inom Synodalkonfe Gud solen skina, säger ordspråket detta den Helige Ande hafver eder eller hört en värre röra af bibelord och många väsendtliga stycken. Man kan knapt Elbe, Werra,Kal a, Neckar, Donau, Habsburg, Deras missiou 1 Nordvestern har naturligtvis rensen och ledt till delta mäktiga samfunds satt till biskopar att Rhain, oeo. Werder, HoheDzollern inträffade äfven nu. Luther sändes af Gnd regera merniäkoord. Han anser sig göra dessa säga, »tt de hafva någon bestämd lära. Vi åsyftat och bedrifvits bland från Nya splittring, i det att Ohiosynoden och norske Guds församling, hvilken han Main, Weser, io 'eustaufen, Sailer,Braunschweig, för att lösgöra folket från romarbiskopens proklamationer med lika stor myndighet veta ej hvait man skall gå för att finna den England aftlyttade kongregationali ter cch synoden utirädt ur densamma, är af så vigtier förvärfvat med sitt blod". Nymburjr, Oder. gräsliga och långvariga tyranni. Vi veta klart och bestämdt uttryckt. Tvärtom äro och anspråk på att blifva trodd som Moses Apg. 20: 28. deras barn. Men nu hafva de, såsom de och intressant natur, att enhvar bör söka Afseglingwlasrar: irån Bremen hvarjesöndag sila huru detta gick till, huru Luther gaf och Paulus. Han säger sig hafva gudomligt de så frisinnade och lö£e, att både prester och onsdags tro, nått så många af dem, som de möjligen Dessa Guds ord såväl som kyrkans eget taga närmare kännedom derom. Det är ej New York lördag bibeln folket i händerna, hurii sakramenten uppdrag eller kommission attförkunna och församlingsmedlemmar få hylla och utbreda kunna. På otroselementet cch aflUUingar vittnesbörd gifva vid banden, att redan att vänta utan att den öfriga delen af den ch onsdag. återstäldes i ursprunglig renhet, och huru detta för kyrkan. Han är uppenbarligen de mest olika läror. De äro uniotii Kunna de ej öfva mycket inflytande. På dessa amerikanska kyrkan skall mer eller mindre från början fans i församlingen ett bestämdt Passagerare från Sverige befordras genom jun frimodigt förkunnade evangelium så ster. På deras rcöte höll* nattvardsgång, en adventist, som gjort nya framsteg i sina en nästan oafbruteri järnvägsförbindelse vilja de ej kosta män och medel, emedan beröras deraf. Ännu påffår striden inom ordnadt predikoembete, hvars innehafvare hvarvid elementerna passerade hvarje bänk mellan Chris iania, Köpenhamn, Malmö, att det måtte blifva en reform till hjertat. villfarelser om de yttersta tingen, och till de utgöra ett otacksamt filt. Bland öfriga norska synoden med oförsvagad ifver och kallades dels äldste (presbyteroi), dels biskopar. och alla jernvägwstationer i Danmark och alla hade frihet att taga emot dem. Der Med ett ord, Luther var icke blott sin tids tist blifvit en fantast. Hvad han säger om ref®rmerta samfund såsom episkopaler, metodister, ser hotande ut. En konferens af New York Båda benämningarne betecknade och Bremen, sålunda undvikande den långa kunde sålunda odöpte och tritänkare också märkvärdigaste person, utan man kan utan att hvarie kristen bör helga sig åt Herren, baptister och presbyterianer kunna Ministerium har med anledning deraf, att resan öfver Nordsjön. ursprungligen ingen skilnad i rang, utan begå nattvarden om de ville. Ett åsyna Mverdrift påstå att kyrkohistorien sedan ap. ödmjuka sig och försika sig sjelf och vara de ej proselytera, emedan dessa samfund en af dess prester, hvilken hyllade och försvarade PASSAGERAREAFGIFT: alldeles samma embete. vittne har berättat oss, och vi ha ingen orsak Pauli dagar ej kan uppvisa en mer&epokgSrande redo vid Kristi ankomst det är klara Guds äro i ungefär samma ställning som de. från Köpenhamn, Malmö, Stockholm, den missourianska uppfattningen, JN ämnet äldste erliöllo de helt enkelt deraf, att betvifla hans ord, att en person tog Göteborg, Christiania, Christiansand, karaktär. Reformatorns namn ord, dem vi böra påakta och åtlyd, men Hvad skola de göra af det stora öfverskott öfvergått till Missouri«ynoden,ingått till fakulteten att församlingen vid val af ordets tjenare Bergen och Stavanger ti'l Ne^vYorkf'Jo.OO en af brödbitarrie i ch sedan satt och lekte har derför allt sedan den minnesrika aftonen hans förklaringar ..öfver profetiorna äro ej af missionsictresse, medel och krafter, som vid det lutherska seminariet, i Philadelphia Från New York till Christiania, Göleborg, vände sig till de äldre och mera mognade, dermed. Detta är (rån vår synpunkt högst till allhelgonadagen d. 31 okt. 1517 va* att någon tro till. Batta de hafva öfver, sedan de harva tagit vård med begäran om ett utlåtande öfver Malmö, Köpenhamn och Christianssand om icke alltid i lekamlig ålder, så dock rit stort och aktadt. Luthers namn bars ledsamt och smärtande. Men från deras $32.0(^ om sina redan upprättade församlingar? frågan. Skäl fins väl ej för den fruktan, Luthetsf&tema äro så många, att tidningarne äldre i andlig bemärkelse, män, rika Tur och returbiliptt $56.00 •id denna reformationens morgongryning synpunkt är det ej så. Ar Kristi lekamen Det är frågan. De kunna ej öfversända dem att striden skalle uppblossa inom Generalkonciliet, så att säga alldeles öfverflöda af kristlig kunskap och erfarenhet. Biskop, (»IILKIOHM A och blod ej närvarande i nattvarden, utan liksom på örnavingar kring hela den civiliserade till söderns negrer, mormonerna eller hedningarne,ty men det ar nödvändigt, att berättelser om dem. Det skulle fylla hela New d, ä. uppsyningsman, kallades församlingens N"» vljng Green, York. gästerna »å blott bröd och vin, ehuru handlingen verlden, men innevarande jubelår för dessa göra de ändå mycket, man gör sig reda för, hvarom striden denna afdelning, ifall vi ville försöka att föreståndare, med hänsyn till den betydelsen Germs n A "-ric .n Bank är högtidlig cch påminner om Jesu synes särskildt vara egnadt att förhöja den och de kunna ej sjunka ned och stå stilla, egentligen gäller. Och vi veta ej någon blott berätta tid och ställe för dem. Våra of St. Paul I af embetet, som heter att 'hafva död, så behöfver man ej vara noga med strålande gloria som nu snart i fyra sekler utan måste utveckla cch förkofra sig på sitt bättre väg än att grundligt studera den här amerikanska trosbröder göra knappt mera akt" eller uppsigt öfver hjorden. Men det Edmuna r.^iliorii, I Agenter hvem som mottager den. Vi kunde fortsätta omgifvit det samma. Äfven i detta land eget område. Och hvad är naturligaie än anmälda skriften af dr. Fritfchel. Här finner .['nneapols. för nu än att hålla jubelfester. Och inom vår var dock icke dessa ensamt förbehållet ait och påpeka många andra lika väsendt Itöres jubelrop från alla fyra väder. Man att rigta sin uppmärksamhet på de strömmar man samfioanfördt, dock ej lösryckt, synod är förhållandet nästan detsamma. A. R. McPariane,kassör I Minnesota' tala tröstens och förmaningens ord, utan liga skiIjsktiiiheter mellan oss och dem. kan knappast genomögna en enda tidning af europeiska emigranter, som utgjuta utan så alt sammanhanget och den rätta i "American Exchange 1 "Workman" har ofta varnat för att låta livar och en som hade något att säga till Och då de tro, att vi hafva dera* författning, af vigt, ut'n att finna något om detta årets Bank" Duluth. sig öfver Nordvestern? Hvad skall det bli meningen sjelf får framstå i sitt egentliga i jublet bli blotta tungans och pennans verk. församlingens uppbyggelse, egde rätt der så taga de lika mycket fel. Hos dem fsöjdeämnen, Luther och reformationen. Q,Y HUSH, agent, Minneapolis, Min» af dessa nykomlingar från monarkiska och ljus, allt det vigtigaste, som missouriteologerna Nyligen säger han: "Det är fara for att tiU. Denna ordning kunde lätt följas, emedan är lobalförsamligen helt och hållet oberoende H. Claiissenius& Co., Cliic ago Men månne alla tala väl om Luther och det trångbröst» de länder i detta fria land, på om utkorelsen under de senaste åren mycket af denna entusiasm bortdunstar i de kristna, i saknad af gemensamma General Wes'°rn Aaenis. ar de ö rige. Den har ein egen liira, egen qjäfcföräd lande verk han utförde? Åh nej! hvars utveckling de skola öfva ett inflytande, skrifvit om saken. Man får sålunda se blott prat. Låt ledarne leda det in i praktiska samlingslokaler, ofta i mindre kretsar måste Inman jLinien. ordning, egen prest utan afseende på samfur det omöjligt, ty så vidt som den bibliska är godt eller ondt? De måste amerikaniseras huru den s. k. "missourianska kalvinismen" sammankomma uti privata hos. Någonting kanaler, få så mycket som möjligt det. Hos dem h»r demokratien hunnit berättelsen om syndafallet är med verkligheten och kristnas. Men till hvilka skola sielf formulerar sig. Alla våra prester som n:otsvHrande eger ännu rum på s. deraf emellan bladen på subskriptionsböcker, sin spits. Lutherska kyrkan inrymmer få måste nemligen öfverenBstämmande, vi vända oss, fråga de. Af alla finnas inga läsa tyska, böra förskaffa sig den lilla skriften. k. bönemöten, der sådana verkligen kunna förvandla det till tegel och murbruk, väl stor frihet och oberoende åt den enskil alltid tvenne hufvadmenii.gar göra sig så åtkomliga, älskvärda, fromma och tacksamma pregla det till dollars och cents. Sålunda komma till stånd. da församlingen, men har decna förmåner gillande, rörande religiösa frågor. Fienden som skandinaverna. Så der ungefär kunde vi. i stället för att blott blåsa upp Men vår tid är en ytterligheternas tid, så har hon ock pligter. Den iuth. kyrkan måste äfven här bevisa sin arglistighet resonera våra vänner kongregationalister vinden, genom Guds välsignelse få se uppväxa icke minst uti ifrågavarande sak. Tvenne ser i Kristi församling ej lösryckta lemmar, genom att nedsvärta och begabba. na. De anse denna sak vara en brunnande rundt omkring oss bättre skolbyggnader, sinsemellan ingen djupare beröring sådana fram sticka ganska bjert. Den ens Bom fråga för dem just nu. På mötet i Lake När man ser huru en del sv. am. tidningar, större understöd för bildningsanstalter hafva, utan en organism, en kropp, just såsom från lyder så: "Bort med presterna! Vi äro ju Passagerare befordras fiir lägsta pris till och City skulle prof. S. Oftedal från Augsb. religiösa och irreligiösa, liksom i sluten cch lie a män att under kommande tider utföra Sverige. Norge och Uanmark, alla prester derför skela och kunna alla skriften ejelf beskrifver henne. Då Sem. i Minneapolis ha hållit ett föredrag trupp strida mot reformationsfester och det stora verket". Vi anbefalla dessa Denna v/llkHncla iinies Ångare medtaga inga. våra försammlingar sålunda hafva full frihet lefrtiii'l" kreatur predika". Den andra lyder ungefärligen af nit got elag. •Ht hvad lutherskt heter, så framstår ofrilitliigt om kongregationalism och lutherska frikyrkan, VEXLAK ord till allas vårt allvarliga behjertande. utfärdade p:i de förnämsta banker' i sina egna ting, t. ex. att välja sina så här: "logen annan än den* som är prestvigd den rågan, huruvida de med sitt jhen olyckligtvis var han af sjukdom och kontanta penninsar henisiinda i rekommenderadt Erang. Alliansen i Förenta Staterna astorer, så fa de dock intet företaga sig bref, kostnadsfritt fnr imottagaren på han» får säga något till folkets förmanelse Skenheliga snack om helgondyrkan och annat förhindrad att i finna sig cch hålla närmaste postkontor, till hvilken som helst adress har srenom sin verk. komite beslutit och anbefallt ingen utom presten tillätes att t. ex. på etl som strider mot den gemensamma tron och i Skandinavien, efter da?ens liissta kurs. sådant ej mer skada talet. Likväl upptogs frågan. En af presterna, sig qjelfva än dem följande med afseende på Luthersfesters Fftr biljetter, vexlar eller penninge-order vänd ertill bönemöte bedja offentligen". Att bådades intressena eller mot kärleken. Bryter en som blifv på ett föregående möte tili •om vilja lefva och dö såsom lutheraner [NM\N LINIKN'S n i nu aste assent eller hållande: 1. Att den evangeliska alliansen sa åfigter äro skefva, det visas tydligt af BltOtVX, Gen i West. asrt,, lörsamling mot den lä: a, den ordning och tillsatt att studera skandinavernas andliga och derför kunna förhålla sitt jubel och SH.. lnrSt hieaso. 111. inom Förenta Staterna rekommenderar apostlarnes eget exempel, ty dels sågo de intressen, som hon har gemensam med lof för det, som 1 lerren genom sitt utkorade tillstånd i Minnesota, afeaf en märklig till folket inom detta land att förenas till, att församlingarne tingo presbyterer de öfriga församlingarna och som förenar redskap täcktes utföra ty vi måste komma rapport, com föranledde en märklig diskussion. i firandet af den Ij» rde hundraårsfes en af eller biskopar, (Apg. 14,23 Tit. 1: 1") dels dem i fridens band till en kropp, så har ihåg att ombemälda tidningar till en ringa De synas hafva f£tt det intryeket, att Martin Luthers födelsedag den 10 dagen at uppmanade de de kristna, att då de samlade", hon sårat der»1, och om hon ej bättrar sig, del läsas ilfven af dem, som for allt i skilnaden mellan kongregationalistiskaoch nästkommande november, tackande Gud lära och förmana hvarandra inbördes, så utesluter hon sig sjelf ur samfundet. Då Terlden ej vilja prisgifva den lutherska lutherska kyrkan liar i landet är så obetydlig, för reforrralionens välsignelse, särskildt föl bedja till och loffijunga Herren. "När I, hon har frihet sända sina ombud till de allmänna hjertetron. att en öfvergång af vårt folk från sina fribeten af Guds ords spridande och för religiös käre bröder, tillsammans kommen", säger mötena, så har hon "ock att ftälla fäders tro till kongregationalism är blott att Hela den protestantiska verlden och i all frihet. 2. Att evatigelii forkunnare Paulus "så hafver hvar cch en af eder en dessas beslut sig till efterrättelse. Hon kan utbyta en rätt bra och varm boning för en synnerhet den lutherska delen står emellertid, inom hela Förenta Staterna vördsamt tillstyrkas psalm, han hafver lärdom, hsn hafver tungomål, sjelf öfva tukt med sin lärare, men gör kon bättre, som är med utsökt smak möblerad trots hvad som än säges deremot, färdig att högtidlighålla tillfället med en han hafver uppenbarelse, han hafver det ej, få eger samfui det makt att göra det att fira den största och ärofullaste och smyckad, uj pvärmd med värmeapparat jubelfest, predikan, afseende reformationen. 3. Att uttydelse låter det allt ske till förbättring" Men bland kongregationalisterna ginge det och upplyst med elektriskt ljus. De göra •om vår generation kommer att upplefva, en komitee utses, med rättighet att göra (1 Cor. 14: 2G). "Låter Kristi ord ej an. Majoriteten i lokalförsamlingen är ej som andra sekter, t. ex. baptister, metodister DEN STORA nemligen det fyrahundraåriga miunet af Smärts tillaren, förberedningar för hållandet af en luthersfest rikligen bo uti eder med all visdom Hirer den myrdighet, åt hvilken den högstamakten och waldenstromare, utslunga bittra Martin Luthers födelsedag. Vår synod bevisar inom denna staden (New York), och att och förmaner eder inbördes med psalmer är öfverantvardad. Af allt detta inses bannstrålar emot oss och döma oss till döden, ju äfven genom de fester, som nu iiro låta utgå till folket »nom Förenta Staterna och lofpunger och andeliga visor i nåden, lätt, huru vidt skilda både i ordning och lära i gång eller redan föransts Hat* att don rätt om vi ej öfvergå till dem. Nej, de äro en vädjan i detta ämte. En komitee af och sjunger Herranom i edert hjerta". lutheraner och kongregationalister äro. botar humane och, vi ville gerna säga, kristlige i v&rderar detta minne. Måtte framför allt tjugo vardt derefter vald, som verksamt (Gol. 3: 10). For presteina vore det väl en fördel, om de den ande, som beherskade Luther, härigenom sitt omdöme om OFS. De blott tro, att vi REUMATISM, Rörande qvinnorna säger apostélen deremot. vidtaga anordningar för ett värdigt firande Ofvanstående föreställer den bricka, son* ötverginge till dem, i det att de fingo större alltmer få intaga allas hjerta o. skulle få det bättre hes dem än vi hafva det. RYGGSMÄRTOR, bärei af vår special-polis, hvars skyldighet af denna dag. Vi tvifla icke, säger en amerikansk "Edra »jvinnor tige i församlingen 1 öner. Öfvei hufyud taget ha deras prester Ja, de kräfva ej ens, att vi skola afkläda osi det är i tt taga emot våra passagerare, samt Det är bekant hurusom man hilratades i tidning, från hvilka vi göra dessa LEDV HICKNINGAR, ty dem är det, icke tillstad att tala, utan 4 sånger så stor lön som augustanaprester. beskydda och dra era omsorg för dem. allt lutherskt och skandinaviskt, utan vilja bSrjan af nästa månad imnar fira en rigtig anföranden, att tusenden prester skola foga att de iro underdåniga, såsom ock lagen HUFVUDVÄRK, För fattiga församlingar vore det ock till BETRAKTA VAR STORA FLOTTA: eter fest. Samling lokalen är nu färdig med de gerna, att vi föra med oss en dryg del sig efter fors'aget cch hålla en predikan säger". (1 Cor. 14: 34). Önskligt vore, att börja med fördelaktigt, tyde finge mycken SERVIA, 530 fot läng, om 10,500 hast— TANDVÄRK, undantag af bilnkar, som bokmalarne nu deraf för att lemna i deras vård såsom en om en sådan tingens ordning kunde komma med afseende på detta tillfälle. Den 11 krafter hjelp. Men i längden blefve vinsten ej iro i fart med att förfärdiga. Ko snickareAren god insats, hvilken de kunna förvalta och NEURALGIA, AUIiA NIA, 470 fot lång, omil0,500 häst- till stånd i våra församlingar mer än hvad november infaller på en söndag, och det är stor, ty de mena alt uppfostra o.s äfven till ing har nemligen bildats för ändamålet. draga nytta af. Så talade flere ganstta rörande FROSTBÖLDER, den dagen dessa predikningar skola hållas. som är fallet. Hvarför är en sådan väL-ignelsebringande den frikostijihet och uppoffring, som de PAVONIA*, 430 fot lång, om 5,500 häst— om vår kristendom och kyrka. En Allt blir enkelt och billigt, men dock, uppbyggelse så sällsynt nu? SKALLSKADOR sjelfva öfva, så att den pekuniära sidan af Kongregationalisterna s årsmöte i Lake prest sade, att någonting högtidligare och •om man har anledning att hoppas, ändamålsenligt. Mer än ett svar torde icke kunna afgifvas CEFHALONIA, 430 fot lång, om 5,500hästkrafter. frågan borde ej förtjusa någon. LEDSMÄRTOR, City, den 17—21 okt var ett talrikt besökt Man försuinme ej att rådfråga skönare, om kristligt allvar vittnande kunde derpå: Under den apostoliska tiden var det möte, 130 voro närvarande. Det var en Med sådant för ögonen lär väl ingen peison SVULSTER, Skolvännen rörande den stundande festen! ej tänkas än prestvigningen vid Augustanasynodens CATALONIA, 330 fot lång, om 5,500 lästkrafter. allvar i kristendomen, då deremot i våra samling af intelligenta och aktningsvärda årsmöte i lied Wing förliden inom våra lulherska församlingar vara HÄXSKOTT, En längre tid, js, allt sedan skolans öppnande dagar det synes gå i fullbordan, som skrifvet Alla de ofvannämnde äro nya ångare. män, som voro fullt medvetna om sin uppgift sommar. färdig alt bli kongregationalist. Vi ämna De äro medvetna om, att någon har kraftiga förberedelser varit i BRANDSÅR, Dessutom hafva vi "Gallia," "Bothnia" och står: "Då blefoo alla sömniga och och att de voro densamma vuxna. De tanna i landet och bii amerikaner, men vi skili ad mellan dem och oss verkligen eger "Schytia," hvardera 450 fot lång, om 5,500 gång. Man spelar och sjunger af all kraft sofvo". SKÄRSÅR, bafva alla åtnjutit en god skolbildning och rum i läran, men i författningen tro de oss ämna förblifva lutheraner. Vi anse vår heligaste hästkrafter, samt 17 andra ypperliga ångfartyg #5r att göra jubileet så Värdigt och högtidligt Ett utmärkande drag hos den apostoliska SENSTRÄCKNINGAR, i bolagets tjenst. INGA KREATUR somliga ibland dem besitta stor lärdom, såsom kallelse vara att utveckla och försvara vara lika need dem. Vi åhörde sjelfva som möjligt, och de som koni nia att kyrkan var alltså kristligt allvar, ett sundt TAGAS O Vt BORD. INGA ÖFVERFYLDA dr. Strong, president for Carleton Coll KROSS KA DOR, vårt lutherska baner i vårt nya hemland. denna diskussion, men en af presterna gaf deltaga i programmet, få i synnerhet erfara FARTYG. Linien etablerade? andligt lif, som yttrade sig i vinnläggande ege, dr. Dan», St. Paul och dr. Hutchins i Alt vi ej i en handvändning kunna o« del deraf. Hade vi varit närvarande,så HÖFTLIDANDEN. att något storartadt och anspråksfullt är i 1840 och HAR ÄNNU ALDRIG FÖRLORAT omafsöndring ifrån verlden, i att icke draga Minneapolis. Det var ett nöje att vara bli fullt amerikaniserade, det är väl ej underligt. EN ENDA PASSAGERARE. skulle vi upplyst dem om, att de äro i stort annalkande. Men icke allenast här utan i främmande ok med de otrogna, i aktgifvande SlJacoyijy Glöm ej, när Ni hän^iinder Eder till våra vittne till, med hvilken värdighet och takt Men vi sträfva derhän. Minnesotakonferensen behof af ljus, ljus, ljus i denna fråga. Vi Ifven på andra håll äro naturligtvis våra Agenter i städerna eller på landet, att be— på sin um(fängelse bland bröderna förhandlingarne leddes. De äro amerikaner hafva ock tagit mått och steg för att få något har anställt 3 amerikanske mälla sångfåglar ifrigt sysselsatte med att Kära biljetter med CUNARD-LINIEN såväl som bland de ogudaktige i bemödande och gentlemen i god bemärkelse, despa spridt ibland dem. Men vi mäkta ej professorer vid sitt läroverk i St. Peter. Vår Skandinavernas favoritlinie. inöfva de särskildta styckena, som af den att samla skatter i himmelen, der hvarken puritanernas afkomlingar. De hafva ej få P. G. WlIITTrNG, ungdom behöfver derföre ej klaga öfver göra mycket. Om någon välgörande man väldiga kören kommer att föredragas. rest ej heller mal förderfva dem, eller Gen'1 "Western Manager, evangeliska och allvarlige män ibland sjg funnen ibland oss, så borde han anslå en brist på tillfälle att få del i amerikansk Låteu derför inga småsaker förhindra 131 Randolph IHtr-, CiiicMgo. tjufvar tränga sig in och stjäla. trots att rationalismen får fritt spela sin botar alla smärtor, Imlka, fordra samma till fri spridning af dr. J. A. Gejss bildning. Engelsk mission är börjad ibland •der att komma. Någon från livarje kommun W^U.S. Brödrakärlek, nom nu i likhet med kärlek ömkliga roll ibland dem. Så hörde vi en "Ecclesia Lutherana" ibland dem. Emellertid oss, och till våren torde två unge män, i besittning yttre behandling. borde vara här vid denna Luthers-est till Gud ur törkolnad i många, var ock silfverhårig prest i bönen säga till Gud, att bltf en komite tillsatt att representera af gedigen amerikansk bildning och för att sedan tjena som bärare af den rika en af de för*ta kristnas nkönaste prydnader. Farmars allt vårt aibete och alla våra ansträngningar dem på skandinavernas kyrkliga möten. luthersk tro, inträda i denna vigtiga verksamhet. •ilMgnelse och förenande kristliga brodcrlighet, Hedningarne, seende på de kristnas inbördes äro fruktlösa, om ej Herren med ordet Vi lofva den ärade komiten, att dess uppdrag Om våra like och kärleksfulle som vi pä grund af Guds löften, cå umgänge!*?, hafva betagna af förvåning sänder sin Anda, som verkar sann bättring kommer att hålla deras blod i rörelse. ko rgregationalister verkligen vilja vårt väl •äl som af erfarenheten hafva skäl att vänta utropat: "Se., huru de kristna älska hvarandra"! och sann tro i menn iskoroas hjertan. Det Skandinaverna äro ju svenskar, norskor och och önskt bjelpa oss, så veta vi en ypperlig och af vår gemensamma fest vid Aug. Coll. POSTÅNGARE, var liksom ett genljud från den 31 okt. danskar. De utgöras af lutheraner, missionsvänner, väg: låt dem hjelpa ocs utveckla och förkofra I det rikhaltiga programmet, som upptager Kunna månne våra dagars hedningar 1 ö 17. Men vi hafva skäl att frukta, att metodister, baptister, adventister, våra läroverk, så att de kunde utbilda Emellan New York,Queenstown och Liverpool. Sfrer ett hälft dussin utförligare föredrag, och fritänkare instämma i samma utrop? sådana män äro lätt räknade bland kongregationalisterna waldenströmare, morn oner (i Utah), stora skaror af unge män, med Luthers och samt en hel del smärre uppbyggelsetal, förekommer Söndring i det kristna lägret är dagens lösen. Desse ångare äro ibland de största och. både i Minnesota och annorstädes. fritänkare och supare. Derjemte skall det Gustaf Adolfs tro och ande i sina bröst, att ibland den långa raden af sångoch Det ena partiet efter det andra utropar: snabbaste, som äro i sjön och äro bekanta Den krassaste rationalism predikas finnas några skand. kongregationalU församlingar. sprida sig öfver Nordvestern som prester, för regelbundenheten af deras snabba resor musik nummer äfvenledes eoloeång af finna i St. Jacobs Oljan ett oöfvertröffligt Se, här är Kristus, se der'1! öppet på många af deras predikstolar, Skalt komiteen besöka alla skollärare, statsmän, lagkarlar och affärsmän, i alla slags väder, likaså fiir dess förträffliga den åldrige förkämpen Dr. H. Nöjet och Utan de ofvannämda församlingens embetsmän, medel i kreaturssjukdomar. och dess ordning gör det alldeles omöjligt anordningar af mellandäcket. Biljetter till dessa och upparbeta ett vänligt förhållande och den sak, för hvilken de så mycket minnet af att på jubelfesten 188."» hafva hört påträffa vi andra embetsinnehafvare, och från alla engelska, irliindska och skandinaviska för de ortodoxa att öfva den minsta mellan dessa och kongregationalisterna, så intressera sig skulle vara bäst tjent. Men •oloeångaren med de silfverhvita lockarna hamnar siiljes öfverallt af liniens nemligen diakoner, tjenare eller skaffare, skymt till kyrkotukt med desse Beechers får den ett besvärligt göromål. Men meningen att börja verksamhet bland lutheranerna, agenter, lika billigt som någon annan första af hjertats djup och med beundransvärd (Apg. 6: 1—6). Dessa hade fattigoch efterföljare. Vi hade blott då och då tillfälle ar, att den blott skall besöka lutheranerna. klassens linie. det kunna vi ej kalla annat in proaelytmakeri. Hvarje flaska St. Jacobs är olja klar stämma betunga Guds under, torde sjukvården inom församlingen sig anförtrodd. att vara närvarande, men det intryck GENERAL WESTERN OFFICE De öfrige lå*a de fara såsom försedd med en bruksanvisning på •asamt utgöra en rik ersättning för omaket Men vi finna, att åtminstone 48 S. Clark street, Chicago, Ills. vi fingo af mötet var på det hela taget angenämt. objelpliga. Det är blott lutheranerna, det (7) att resa hit till och med från Minn., några af dem t. ex. Philippus och Stefanus tyska, engelska, franska, spanska, SPECIAL-NOTIS. De arbeta för hvad de tro vara bestämda och religiösa elementet bland helst som kraftiga mått och steg tages för predikade och förvaltade sakramenten) svenska, holländska, danska, por litteratur. deras pligt med entusiasm cch med kraft. skandinaverna, som dc känna sig dragna att få en ytterst billig resa äfven för våra a. Utsände representanter för olika föreningar, till. De anse dem såsom i många stycken tugisiska och italienska språken. STOR NEDSÄTTNING vinner deruppe. Sjuk- och fattigvården bland de qvinliga som arbeta än för den inre missionen än stående på en lägre ståndpunkt in den de En flaska af St. Jacobs olja kostar i priset för resa med Det torde ej anses för öfverdrifvet om vi Stjeri-Liik medlemmårne ombesSrjes af s. k. diakonissor, "EUing Eiéhens Liv og Virksomhed" för negrernas lyftning och kristnande i södern, qjelfva hunnit, och de vilja lyfta dem upp. 50 cents,(iem flaskor för $2.00] limpa en framstående fransk teologs yttrande qvinliga tjenare, "hvartill endast äldre if pastorerna Chr. O. Brohang och J. Eiateinsen. än för mormonernas befriande ur det Vi kunna ganska väl sätta oss in i deras om Lutherfesten i Tyskland på vår enkor, (1 Tim. 5: 9—10) utmärkta för gudsfruktan, ar att få hos hvarje apotekare, eller Pris 75 cents. moderna Sodom, än för den utländska missionen, känslor och tankegång och äro färdige att jpmensamma fest. Han säger: "Lutherfesten hjelpsamhet, kyskhet och icke försttndes fritt till alla dekr af uppträdde med eldiga och yältaliga tacka dem .för all åtanke, kärlek o?h välvilja, Detta är en synnerligen intressant skrift. är värd att väcka de allmännaste sympatier ^qvallerftfuka, utvaldes. Efter den äldsta föredrag, framställande behofvet af förökadt som de slösa på oss lutheraner, Men vi DesB historiska värde Bkall framliden bättre Förenta Staterna, då bestsllning i alla riktningar. Denna fest eger till kyrkans föresyn haf ra de kristna t. ex. i Exkursions-biljetter från N w York understöd och dessa föredrag afhördes med äro visst icke färdige att öfvergå till dem. än vi kunna uppfatta. Pastor Eielsen var göres för minst $5. Man adresserar icke blott en national karakter, fastän Luther Sverige och Tyskland i våra dagar upprättat alla Skandinaviska hamnar och tillbaka stormande bifall. Deras öga är dock Carleton under lifstiden föremål för de tr.est motsatta Det skulle vara vackert för oss, protestantismens Charles A. Voider Co. Endast $40. i främsta rummet tillhörde Tyskland, anstalter i ändamål att utbilda dugliga College i North field. För detta läroverk, omdömen. Och ingen kan neka till, \tl han barn och laglige arftagare, att förneka (A. Vogeler & Comp. efterföljare). så tillhör han i icke ringare mån hela sjuksköterskor, diakoniasor. Vårt tamfand som är säkerligen den bästa lärdomsanstalt våra anor och våra föntfödslorättigheter. var en utaf dexe karakt arer, som äro svåra Bälja menakligheten såsom en af dess ärorikaste har ock behof af dylikt. BALTIMORE. Md. i Nordveetern och som årligen be-. Skulle vi under det jubelår,då att uppfatta och förstå, emedan de mera till*