L- 1 I V ,--/ ,^"t„Tl WV', 1 gpvÆAV yi'.l,Ä v/r^ ^MKMMWWG wv,v fl "-'4' T£ s annan var till hands, tillät konunken medan Henrik bott på Hannula. i en dansande lyktgubbe. Han tycktes jfattnkitUn v% rk det ske. När öfversten inträddé, Men dertill fick jag och en viss vänta, att den namnlöse skulle förbiet konungen sittande och föreställning om någon stor olycka säga något, hans öga tycktes till fm ktødataet or Qnøtaf 11 Adolfs htatoiis. sporde häftigt, hvilka tidender som rufvade öfver torparfolket och med bedja en tyst bön, att så Aid Oeorg StarVkek. han medförde, öfversten framlemnade och som ansågs stå i något sammanhang måtte ske, men den namnlöse begrep ett bref från fredsunderhandlame, med herreskiftet på gården. ingenting, eller ville han ingenting (Forte. fr. för. n:r.) och sade, under det han Min nyfikenhet Var emellertid begripa. Slutligen tog Bn stund derefter gick komm bugade sig: retad och jag ville icke så lätt Berthil till orda: "Det är herr gen vt. I hans följe var äfven jag "Eders majestät! Jag har enligt släppa tillfallet ur händerna att Henriks vilja, att I far och I mor med och atraxt framfor gick en eder befallning afträdt Augdow något närmare lära känna en och du syster dragen hädan!" ., eng herre med namnet Stackelberg. till ryssarne, men dermed hafva man, hvars tapperhet och raskhet Han talade fort och framställde Klingen forde sjelf befalet i ock underhandlingarne och jag vid så många tillfallenbeund orden, som om han haft svårt att det läger, som låg nordost om staden gränsförrättningen hunnit ett lyck rat. utsäga dem och derför ville skynda på Sandelberget. Han begaf "Herr Henrik är dock en tapper ligt slut!" sig.. Den namnlöse såg på Marita, sig nn utåt sandåsen for att gä ned Nu sprang konungen upp och herre!"—sade jag, och gubbens som om han ville säga: "du mot floden och se hvad verkan de en glädjeblixt glänste i hans ögon. svar gaf anledning till en ny fråga, kan ännu göra om allt, det beror kanoner gjorde, som blifvit uppatSlda Han fattade ifrigt öfversten* hand hvarigenom vi kommo in på ett på dig, säg ett ord efter min vilja, p& trenne holmar, hvilka och sade: område, der gubben blef mindre och din sjuke fader och din moder man först efter mycken manspillan •d ML "I fören tidender med eder, förbehållsahi. Blött gumman kastade skola bo var i sin stuga." Gubben A lyckats bemäktiga sig. Henrik Fleming, som en ärlig, då och då en skarp och liksom reste sig upp i sängen och såg O Han hade hnnnit ungefär till man!" varnande blick, på honom. på sonen, modren gömde sitt an 3 samma ställe, der den första kanonkulan, Derpå genomläste han brefvet, Af allt hvad han sade kunde jag sigte i sina händer, Marita satt som tycktas varit ämnad och hans blick klarnade allt mera förstå, att en viss person, hvars som en stenbild. Ed stund förflöt for honom, slog i mark, då han När han slutat, fattade han åter namn icke nämndes och som jag af den bittraste smärta, men hvem stannade och såg utåt faltet, hållande öfverstens hand. "I hafven fört icke heller hvarken då eller sedan som led mest, det kunde jag då icke handen öfver ögonen att tidender till mig," sade han, "som ana. fått höra, var den, om hvilken torparfolkets skydda sig mot den brännande äro värda tack. Derför vill jag öde vände sig. Denne "Den nådige herren gifver oss sdlen. skänka eder några gårdar, begären namnlöse hade varit i tjenst hos dock väl tid och stund?" framstammade Knappt vha^©fckonungen stannat, dem, hvar I viljen!" en Axel Wachtmeister oöh sedan slutligen gubben.— Sonen förrän åter en kula kom från staden En sådan uppmaning behöfde skakade på hufvudet, men icke kommit till herr Henrik Fleming. och ögonblickligt ännu en. icke Henrik Fleming två gånger "Det gick underligt till," sade ett ord kom öfver hans läppar. Sand och jord yrde omkring oss. Han nämde genast de gårdar han "I denna väll?" sporde fadren gubben, "men de båda herrarne Jag såg till en börjat ijatet, men önskade, och fick dem äfven. Jag åter. hade kommit i delo med hvarandra lugnades, när jag fick sé konungen befaldes nu ånyo att tillkalla riksmarsken och möttes i envig vid Habsal. "I denna väll!" mumlade Berthil, stå upprätt. Rundt omkring lågo och skyndade bort, glad i och dermed gick han ut. Jag Herr Axel föll och herr Henrik C. A. HEFFELFINCER. sårade och dö le, och bland de senare mitt sinne öfver konungens glädje. brann af harm, och jag skyndade ut måste fly, men föll i en fyra famnar unge St- ckelberg. Konungen No. 27 Washington Ave* S, Riksmarsken infann sig genast, efter den grymme, fullt besluten djup brunn och skulle hafva hade stått alldeles invid honom, Erbjuder till salu stöflla och »kor af alla slags qualiteer 3.. i oden Inge och jag intog åter min plats utanför att taga reda på förhållandet och omkommit, om icke ." så att hans kläder voro öfvergtänkta annan skohandlare i sf den har för närvarande så stort lager på hand elf« tältöppningen. Jag hade stått ställa honom till ansvar för den "Det var Berthil som räddade af blod. kan köpa sina varor ffii sa låga priser, som undertecknad. Jag kai derfiöi här en stund, då jag pA något afstånd hiertlöshet, hvarmed han kunde honom?"—inföll jag. Jig såg en blick af djupt yen$d erbjuda starka och v vaktiga skodon, som varar längre och tillfredsställ! fick se ett?, ansigte, som jag låta, begagna sig. jppm verktyg i en "Ja!" svarade gubben, "det var i konungens öga när det föll på påminde mig hafva sett förut, och så upprörande sak. Hen när jag edjBjr bättre, för priser,,.som vanligen begäres på andra platser föi arbeta Berthil, och"—tilladå lian,—"kort förödelsen omkring honom. Derpå jag behöfde icke leta länge i mitt gjorda af däligare materialler. Vi utföra beställningar siv .1 för hefrar scf derefter kom i herjr Henriks kom UL förstummades jag. i thil han gick han med raska steg framåt minne. Garner och nafva beständige pä hand ett stort lager af tjenst!" stod med hufvudet lutadt mot stuguväggen fina liandsydcki Det var en af Henrik Flemings Ordet uttalades med ett och jag hörde honom han När han återkom in i sitt tält, tjen are, en kortväxt och undersätsig egendomligt tonfall i lösten. Det snyfta som ett barn. När jag hemtat gick han med häftiga steg fram och karl, begåfvad med ett ansigte, var det enda sätt, hvarpå den mig från min förvåning och fe- skodon af alla moder och storlekar. Orders expedieras illa delis åter, försänkt i dystra tankar. Han som kunde skrämma en kosack på namnlöse betecknadesjunder hela ville spörja honom till, var han staten och nord vester n. i ropade på mig och befalte mig att flykten. Men det låg öfver detta samtalet. i försvunnen. SKODON SÄLJAS HÅB TILL BILLIGASTE FRIS KR. tillkalla marsken, men i detsamma ansigte utbredt ett al var så djupt, Det är nu jemt tid år sedan De talade högt och häftigt inne C. A. Heffolfinger. inträdde hertigen, då konungen som om all lifvets fröjd för alltid dess," fortfor gubben, Vdet var två i stugan. Jag hörde, att det var återtog sin befallning. Hertigen flytt från dess egare. Ha*i gjorde år före herr Henriks bröllops .... Marita, som talade, men jag kunde var alltid tyst och sluten, och såg på mig ett smärtsamt intryck, när saken tystades ned jaj, det hette icke urskilja orden, och när jag högdragen ut, ehuru ett varmt jag första gången såg honom, och att iierr Axel fallit på sin vajrja i Äter inträdde, stod den namnlöse DE BÄSTA I HELA VERLDENHvarje och manligt hjerta klappade inom måhända var det derför, som jag en grop och deraf ljutit döden. Ja, verldsexposition som hållits har gifvit högsta priset åt färdig att gå* Den sköna flickan honom, Konungen skyndade emot nu, der jag såg honom på afstånd, herr Henrik var den tiden en yr McCormicks Skördemaskiner stod midt på golfvet, hög och befallande, honom och fattade hans hand. Ett tyckte olyckan liksom växa ut och öfverdådig herre och tänkte som om kungablod flutit mildt leende spred sig der vid öfver rundt omkring honom och utbreda icke mycket för sig. Hård och i hennes ådror. hans aqlete, och han sporde: sina svarta vingar för att hölja sträng var ock gamle herr Blås Och den stränga befallningen "Hvarpå tänker väl min broder i sjelfva solen i mörker. Han hade emot honom ..." E i hastig blick gick i verkställighet. Samma qväll dag? Icke lärer det vara den misslyckade också lidit mycket, det visste jag, från gumman kom mannen att måste de arma vandra ut i regn stormningen, ty denna men jag visste icke allt, förr än i tystna, men det lyckades mig att och mörker, och de visste icke, bruden tyckes icke vilja låta tagti den stund, då hän för alltid upphörde genom några korafrågor ,£& fram hvar de skulle sätta sin fot eller sig vid första bjudningen... Alltså att lida. Och ingen annan fortsättningen, j-ro? K luta sitt hufvud emot. Ack, den år det något annat, vill du säga vistite det heller. Han gick som "Han och hans tinga fru hade tiden förde de höge herrarne ett mig det.. en gåta genom lifvet. Ingen brydde åtta dagar efter brölloppet icke lefverne med det arma folket. KonuDgen omtalade i korthet sig heller mycket om honom, mer än kläderna på kroppen. Han Herr Joachim Berndes på Borgå hvad som timat, och tillade med och den som visade någon hog dertill, bjöd då till sig några vänner, och kungsgård har samlat en tung en häftighet, som han ej kunde förlorade snart lusten. Så vresig deras och fru Ebbas närvaro tog börda af förbannelser öfver sitt tygla: och ovänlig var han. han fram sin penningepung och hufvud. Herr Henrik Fleming "Det fattas blott, att bud kommer Första gången jag sågf honom, på Lechtis var icke mycket bättre. upptog derur ett halft runstycke. från herrarne vid fredsverket, var fem år förut. Det var ett förskräckligt Jag sökte, så godt jag kunde, "Det är allt hvad jag nu eger i behåll," att ryssen ej vill låta tala vid sig i oväder den d*gen vi hjelpa de olycklige och lät sade han, fattade en hammare godo .... hvad hafva vi väl då voro i oktober månad, så att det gubben sätta sig upp på min häst och slog fast det i väggen. Mc CORMICKS STÅLTRÅDS- och SEGELGARNS-BIN DARE. att göra,, broder Karl?" var mörkt och kallt, och dånande "HARVESMERS" för IIANDB1NDN1NG. f.é? Derpå laddade han sin pistol, band samt förde dem till närmastejgård, Men:So1Éi|j»glåide, allt har sin tøfcormbyar kommo litetremellfinför, SELLRÅFSANDE '»REAPERS" och "DROPPERS.'* .5MM den tomma pungemyid laddstaken der de fingo h^ila åtminstone öfver tid, ochfdje^, r^3lige, som sträfvar Enkla eller sammansatta maskiner. I? att liksom aga bort de tunga molnen, och sköt den i vädVÄ. "Nu Ebba," natten. Men knappast ett ord att troget fylla sin pligt, finner ofta, McCORMICKS "NEW LIGHT IRON MOVE ehuru det icke lyckades. Regnet sade han och fattade sin hustru vid. talades. att det just börjar ljusna, när varje maskin är garrånterad och sälj es af våra agenter öfverallt. tog i med förnyad fart efter För erh&llandet af pamfletter, hvilka äro tryckta på hvilket som handen, "nu må du bedja Gud om Sedan jag utfört mitt ärende det är som mörkast. Jag hade hvaije by. språk, skrik till McCORMICKS HARVESTER MACHINE hans välsignelse ty Henrik Fleming pä Lechtis gård, lemnade jag dragit mig tillbaka, men stod i eller C. E. BEABDSLEY CHICAGO, ILL. Jag skulle till Lechtis gård, men eger intet." General Agent, Minneapolis, Minn. denna trakt, och först nu, som jag tältöppningen, så att jag hörde kunde icke hinna fram oro qvällen, "Och huru togö* de sig då nämnt, vid Riga återsåg jag Berthil. hvad de höga bröderna talade med FOLDS & GRIFFITHS. utan måste taga in i ett litet torp fram?" hvarandra, och Gud skall veta, MATT-HAITDLARP något på sidan om vägen. Derinne "Jo, svärfadern, herr Erland Om qvällen, när herr Henrik huru det brann inom mig att finna låg en sjuk gubbe, en äldre vinn» Bååt, hjelpte hononf något till födan, lemnade konungen och begaf sig något ämne, som kunde lätt konungens stod och sysslade vid elden och No. 206 Nicollet & 207 Hennepin Ave., och så kom han öfver hit till sinne. till sitt tält, följde jag efter på afstånd. längst bort i hörnet af det lilla Då kom herr Henrik Fleming fadern, som lät honom bo på Hannula Han och Berthil gingo hafva på hand ett stort lager af alla sorters mattor. Det är den älds rummet, nästan skymd af skuggan, handel i staden- Alla varor säljas till lägsta priser. De hafva ätvenl, gåendes, och det klack till i mig, gård, sedan handerifrån tagit uppe på sluttningen af sandåsen, stort urval af alla slags tapetserarevaror, som sällas både i parti och som gumman förorsakade, satt när jag fick se honom. Han var bort all säden. Så att nog har och jag slog in på en stig, som FOLDS & GRIFFITH, ihopkrupen en ung flioka. Jag gaf en af dem, som lågo vid gränsen herr Henrik fått pröfva på hvad slingrade sig fram mellan ungskogen till en början icke mycket akt på och underhandlade med ryssarne. fattigmäns lott vill säga ... Nu straxt nedanom. Herren var Thomson & Si DT J. Pearson, henne, men sedan fann jag att hon Utan tvifvel förde han med sig på sistone har det ändrat sig han glad till sinnes, som han väl kunde var begåfvad med lika mycken skall blifva en förmögen herre, svaret på konungens spöijsmål, vara efter sitt möte med konun 1389 Wa«L Ave., Sk» skönhet, som brodern var ful, ty det är visst, och när gamle herr gen. Han gick och smågnolade men om det var till hugnad eller SVENSK LÄKARE. rekommenderar sin oförfii hon var syster till den mörke mannen Klas lade sina ögon tillsammans, hela vägen. Så komma de till ett icke, det kunde man icke läsa på ö n s Kontor: N:r 313 Washington Ave. S. C3r Å som jag återsåg i lägret framför gaf han honom Lechtis gård. Men ställe, der de voro alldeles ensamme håns ansigte. Bostad: N:r923, 5:th Street South. tillverkad uteslutande af de Riga, och de gamle voro föräldrarne 9376m Det var en högväxt och reslig är hos honom." Då stannade plötsligt Berthil han renaste materialier. Den till dessa barn. Sonen enda fabrik i Amerika som t» herre. Hans ansigte yar vackert och ropade sin herre vid namn. Gubben suckade, och hans hustru B. LEONARD PRATT, M. ft, grönsipa den kan ej skiljas hette Berthil, dottern Marita. men dragen voro stränga, nästan Han vände sig om och såg förvånad knappte ihop händerna och stirrade bästa svenska. Folket var vänligt och unnade Orders såväl från staden sc "hårda. Det var en tapper krigare på sin tjenare. Jag såg i den in i elden. I detsamma öppnades Läkare och Kirurg. orten åtföljda af kontanter e mig gerna en plats framför härden och han utmärkte sig el väl mot dörren.. nes ögon samma blick af innerlig Spedel uppmärksamhet egnaa Si irantim« renser expedieras prompt. samt rum för min häst under sköfvet.' mere- och benajukdomsr. juten, som nu sist mot ryssen, men bön, som när han såg på den namnlöse Det var sonen Berthil och han, Kontor: 48 WAHroreroa Avwrc» Soen han var tillika njugg och sniken i fadrens stuga Men hastigt som inträdde. Den senare var en 1 trappa upp. (301-' efter penningar samt visade sig i En tryckande förstämning rådde vände sig åter herr Henrik om och vacker karl. Han såg med ett uttryck å Thompsons "Real Estate J'No. det afseendet stundom sådan, att i stugan och jag kunde ej få något fortsatte sin gång. af hån och förakt på de gamle 118 Hennepin Av man kunde hafva frågat, om han samtal i gång oaktadt allt mitt bemödande. och sökte derefter dottern, som Äter ropade Berthil, och T,l AKEBBBFKSIJAI .verkligen egde något hjerta Endast så mycket fick åter stannade herr Henrik. likblek tryckte sig så långt in i i/aahionabla Hus och lotter i stadeü, äfvenso^ Han kom nu raktfram till ko»ungstältet, jag veta, att gamle herr Klas Fleming Men denna gången talade Berthil iikrSddftK vrån hon kunde. Afven den bygda lotter för dem, som hafvü der jag stod, och tillsade yar död, och att hans son namnlöses kinder blefvo dervid Nytt värlager a afsigt att bygga. Låga pris, lag v moderna tyger. mig att anmäla för koungen Henrik skulle tillträda Lechtis hvita och ett elakt leende krusade "Herre!" sade han och framsträckte och långa bvi !ningstermine$f K:i 224 Wash. Ave. S-, hane ankomat. Det tillhörde väl går|, ehuru den äldre brodera hans läpp. Berthil stod tyst och sina händer, "herre, git Gör ett btaot A no. 118 MinneapoUSfMisn. egentligen icke mig, men då ingen Herman dittills bott här hos fadern mulen, som mörka natten bakom dem torpet åter!" (Forts.) Aee. Midt emo{ »tkontoret „$, O 4»=51,* s 'a »us *16 S*-* K. 3 ", -1,('•*-$ I I & rv v 1 y Å .• v», v i \i%f~ ,%/-£ i (3 ~v v "it tt» i6 ,9 i i a ""v "'s, T- i Ådå§r V. v ~Ki j-v v* v -i "V i-S i-„ ti i v v i 1 1 i' 1 .»"H y tv,^A1.'.-f4f, v ir I 7 y ,3 i V, i -tU 1» r-Ci* 2-K- y A,J. 1 -viH 5.» «a-® 1 i -xj.