Skaffaren och Minnesota stats tidning (St. Paul, Minn.; Minneapolis, Minn.) 1882-1885
February 13, 1884 · Page 3 of 8
OCR Text
BKAFFAREN?Å MINNESOTA STATS TIDNING ONSDAGEN DEN 13 FEBRUARI 1384.» 4 I Afrikas yttersta del i söder bo i hålor rike kan trifvas, förse* ännu med växtens blad. Dylika sväfvande Farmaren och Monopolet. svett,lat detta suga den sista blodsdroppan ligt nog intet direkt omdöme, Utan på hafatränderna Ichtyophagerna, ett myc* MIHHESOTA STMS T1DHISC drifved, som hafsstrf mmarné'der nöjer sig helt enkelt. med att anföomdömen antaganden ha redan blifvit förkastade af honom, s% stå döframe sjni oth ket rått folkslag, omgifver gropar föra i land. Stora massor af granträdstammar, af den gamla konservativa i vår tid for en lika så enkel För någon tid sedan i en norsk vidt öppna för allmän nöd, allmän inskärningar etrax invid hafvet med sténhögar, atgifvesi skolan, hvilken under alla som naturlig förklaring. Då växten af tall och andra tidning synlig följande beaktansvårda uti hvilka hafsvattnet flyter in två fattigdom, och för de våldsamma BT. PAUL, M1N¥. ganger dagligen och meiiför en massa fib, omständigheter benSödade sig om icke kan uthärda den starkaste barrträd, äfven stammar af ädlare uppsats, insänd af en med sam hällsskakn ingår, varom så Hrarjfj^NSDAGS morgon sam derpå, då vattnet faller igex, fångad at är trädslag och färgträd, såsom gulioHs, att framställa den amerikanska karakterens solvärmen, har den fått detta de skildrade förhållandena förtrogen många länder i Europa lemna talande liksom i ett nät af etes. Dessa fiskar The LutliTan PiiblicationJSoclctj vapen för att skydda sig deremot. bresiljeträd och fernbocksträd, person: "En artikel i "Pioneer skuggsidor i så mörk dager vittnesbörd. lägga lchtyophagerna vid middagstiden på of the XarthivesU [ntet är sannolikare. När växter, blifva af de öfversvämmande Press" omnämner det förhållande, som möjligt. Visserligen erkänner de af solens strålar cä»tan glödheta stenarna, Jorden här i Vestern Kr billig WALLMARK. "OTTO president, P. som älska solvärmen, böja sig mot floderna nedförda från det inre af att C. Huntington uppoffrade han den amerikanska nationens steka dem de*, och äta dem på ta nätt och exempellöst fruktbar. Den N. G. DAHLSTEDT, tckrtterare, $000,000 solen med stängel och krona, aflägsna länder till hafvet, der fat sillskaplig gemenfambet med mycket A. P. CROOXQUIST, i den 47-de kongressen. storhet, men kallar amerikanerna kastör. kan fås på så goda vilkor, som nöje, hvarunder de sjunga en misBljudande vänder kompassplantan kanten af ta'e af hafsströmmarne och transporterade Stackars man! Undras, om han sjelfva anspråksfulla, besinningslösa intet annat land kan erbjuda sina jod- E. Osborn Gtnerél Mtmagtr melodi. De hafva visserligen intet utbildadt sina blad mot solen under den till ofvannämda ogästvänliga och andra järnvägsmagnater och och i hög grad ytliga. Ameri farmare. Den gifver en gröda, tprtft, man göra sig sinsemellan fullkomligt tid, hon mest värmer. Jemte detta trakter. Bebyggarne af Ishafvets monopolister, som af regeringen kanaren, säger han, känner hvar KONTOR: som alltid finner marknad. Och förstådde genom tecken och hafva 231 E. 7th itroet, St. Paul, Minn har naturen ytterligare gifvet öar taga emot dessa vandrare tigga gunstbevisningar och som ken till sann lefnadslust, kärlek ett sådant lugnt sinne, att de alls icke hysa likväl skall tillståndet vara sådant, kompassplantan ett annat medel och se deri en himlens välsignelse, hvarje år använda millioner för «tt rädsla för ett draget svärd/' eller lugn åskådning, utan endast PBINUMEXATIOireyiLKOB: att farmaren ftr klaga som fen europeisk Om underbara aaker, som'i akttagits i Alla prenumerationsmeåel bön eciiiggas köpa vår hederliga kongress, hafva mot den glödande solhettan på de som tillför dem byggnads en rastlös jägtan att nå ett visst proletär! Nattens blind i negerlandet berättar Ar 1544 Beb.tfttian förskott och utgör»: förtjent sina penningar genom att amerikanska prairierna, nämligen och bränn materiel, som icke växer mål, han har icke något begrepp het måste hafva slagit den, som icke Ett år.» ...... $2.00 Mönster. Ber månader ....... 1.00 odla hvpte i Dakota? Han får 35 dess starka utveckling af ett hartsliknande los dem. Månget år är stort öfverflöd om, att lif, heisa och förstånd gif kan se det orättfärdiga, landsförderfliga "PA en af Meroe-öarne finnes en sjö, som Tre månader ......................... 0.50 doft. Den berömde naturforskaren cents pr. bushel under Minneapolispnsen på dessa vandrar?, isynner* vits honom för annat än att han har så mjnkt och lent vatten, att det liknar *!tt nummer» ....... 0.05 och oförnuftiga i detta •ä Ar till Bvsäiea —.~. 2.50 för samma grad, vetande Tyndall har -anfört het på Spetsbergen, Novajå-Semtja olja och allt, eom faller ned deri, det m& der igenom skall kunna skörda pen tillstånd. Sex måaader till ho 1.25 vara aldrig så lätt, sjunker genast till botten att dcrt kostar blott IS c. att frakta att blommor, som utbreda en stark och Island. Synnerligast är Is ningar och anseende. I dessa priser ir postarvodet inberätn&dt. Men huru afhjelpa detta? Far varken trä eller blad från trä Jen flyter Till prenumerantsamlare, nom insända den dit och blir derefter stämplad lukt, dermed skydda sig mot solhettan, lands jord betäckt med lager af så maren har nu tillräckligt lång erfarenhet, Den amerikanske skolgossen SKAFFARBN & MINTHSSOTA på ytan. Hos S-imbalerna hafva fyrfotadjuren betalning for som "uppviglare af den offentliga enär denna ej det ringaste dana stammar, hvilka för mycket STATS TIDNING, lemnas hvart femte exem att det icke tjenar till nå börjar, knappt utgången från läro inga öron ett slags odjur som cch plar fritt eller femtedelen. freden,11 när han icke tycker om eller belt obetydligt kan tränga lång tid tillbaka der hafva drifvit got att vänta på andras hjelp Skall man kallar Cinomolgi har liksom en verket, redan sin rasaude kamp för BOB Sfaakild öfverenskommelee nppgöres med detta. Stackars man! 'Hans igenom den doftatmosfer, hvarmed land. Nu bilda de der redan en liund, under det att kroppen föröfrigt är •center, som reqvirera ett större antal exemplar. han hafva hopp om att kunna afkasta att uppnå ett bestämdt mål, hvar skapad »åsom hos en mecniska. Man har hustru får väl lappa sin gamla kalikokjol växten sålunda omgifver sig. Den till hälften odlingsbar jord, och monopol-oket, må han bjelpa vid han väljer den kortaste vägen Prenumerationsmedlen böra helst sändas der påträffat djur, kallade Camelopardaler och hans barn suga p§ na doftatmosfer verkar som en solskärm, utan tvifvel skola de en gång förvandla i registreradt bref eller Poet Money Order» sig sjelf. Vi kunna ickq inse an om än denna för öirver farliga afgrunder med halsen life hastens, b"fvnd likt kamelens under adress: och förhindrar, att de var fingrarne tills han kunde hösta en detta, till natur och läge nat, än att det första farmaren har oeh branta klippor, utan samt med oxfötter. Ett annat djur, Skaffaren Minnesota Stats Tiånhig, ny gröda. Om man offentliggör måste strålarne nå in till blomman egentligen obeboeliga land till ett att göra, är att på förhand försäk Parandon, är s& stort eom en oxe och har att akta på att han genom en be 23i:E. Serenth^Street, På ställen, som äro starkt utsatta detta, skall man stöta den monopolförening sådant, hvars jord skall kunna bära ett hjortliufvud med greniga horn, uader ra sig om legislatures Vi höra qvämare omväg säkrare kunde nå 8T. PAUL, MINN.. det att åter ett annat djur, Hystrix, liknar af mjölnare, som sken för solens glödande strålar, t. ex frukt ty med förökningen af icke till -dem, som tro, att det står detta mål. Mången ser sina drömmar ett piggsvin med många taggar när hundarne barligen eger dem. Det skulle icke bergssluttningarne vid Medelhafvets Redaktör: jordens halt af förmultnade växt statens eller lagstiftande magtens förverkligade och lyckas uppul förföljadet,.slungar det med all kraft vara bra, att fömvaga deras förmögenhet kuster och andra tropiska ämnen ökas äfven hennes värme, händer, att råda bot på alla ekono BERNDT 4XDERSON, sitt mål, andra åter misslyckas i på dem piggarne, hvilka lära förorsaka genom att. ställa till en trakter, finner man derför ofta, att och derigenom äfven kraften och elakartade sår. miska missförhållanden, men vi sina sträfvanden och gå under vägen ny glimrande gatuparad när Villard växtligheten öfvervägande utgör es möjligheten att bära växter. Uti samma land påträffar man också fogeln Enligt den officiela berättelse, tro, att staten kan göra något. sin ruin tillmötes, för alla är Pegasus som egentligen icke är olik en gör en ny rundresa, ooh sedan af plantor, som utbreda en stark Hafsströmmarne är det således som utkommit, rörande premiefördeluiogen dock lifvet fattigt på sann glädje Den kan satta sådana gränser för annan fogel på hufvudet har han dock sitta ned hvetepriserna, för att få genomträngande doft, såsom La icke blott föra värme till så- som vid den stora fiskeriutställningen, och frid. monopolet, att farmaren dock kan öron som en häst, hvaremot fogeln Targapa utgifterna betäekta. I en annan vendel, Timjan etc. Hade dana trakter utan äfven växtämnen, som afhölls förlidet år har horn som en vädur. I Libya uppehålla få i ågot andrum. Nu är han icke artikel upplyses det, att hveteuppköparne växten detta skyddsmedel, skulle i London, framgår att till utställarne hvilka äro i stånd att qvarhålla sig många apor, hvilka också födas inom i stånd att göra något. Staten Amerikanska kompassplantan. i Minnesota hafva enats dess safter och växt isynnerhet på värm*. Hafsströmmarne för landet. När jägaren vill fånga dem, begagnar från utlandet och de engelska kan lijelpa så långt att farmarena han sig af följande list: han tager om att uppträda i förening, för att torrt belägna ställen, förstöras och öka den odlingsbara jorden i verlden kolonierna i allt utdelats 742 kunna få tid att med förenade på sig två skor, tager åter af sig dem, går hSlla primerna nere och utestänga ödeläggas, och just derför har na premier, nämligen 183 medaljer i de föra återstoder af den yppiga krafter bekämpa monopolet på eko afsides och gömmer sig. Så snart apan sett konkurrensen, i det att priserna turen gifvit växten hjelp deremot guld, 271 i silfver och 199 i brons, växtverlden till fattiga trakter af nomisk väg. Men skall farmaren Det är allmänt kändt, synnerligen detta, klättrar hon genast ned från trädet skola fastställas af föreningen samt dessutom $9 hedersdiplomen jorden och afsätta dem der för att och tager på sig skorna, tv hvad hon ser, efterhärmar få denna statshjelp, måste han, som fnr blomsterälskare och blomsterodlare, Man säger, att de afslutade med en hon genast. Men innan hon Af dessa 742 pris erhöllo Föienta efter århundraden och årtusenden sagdt, sjelf taga den. Det star att *de flesta plantor Växternas vandring. hunnit taga af sig skorna, 6kyndar jägaren allmän kärleksmåltid. Naturligt Staterna lejonparten eller 49 medaljer bilda torfarter, brunkols- och stenkolslager. hans magt. Han har blott att in växa mot liuset, många vända alltid fram och fångar henne. vis och de sköljde ned det med i guld, 47 i silfver, 29 i brons, Den förut kalla marken finna sig vid valurnan och välja sina blommor mot solen och Hos Garamanterna finnes en brtinn, som champagne på farmarnes bekostnad. 1 en föregående uppsats hafva samt 24 hedersdiplomer, alltså 119 blir varmare och mera odlings dugliga och obestickliga män ur följa hennes bana på himlakafvet har den märkvärdiga egenskapen att dess. Ställningen skulle bäst klargöras sökt färklarahafsströmmarnes van pris, eller öfver en femtedel af hela bar och förkofras efter årtusenden vatten om natten är förfärligt kallt, men sin egen krets till le^islaturen. om aftonen tillsluta de sina mot genom en målning, föreställande dringar genom de stora verldshafven, prisfördelningen till utlandet. I så, att ett frö är i stånd att i jorden om dagen kokhett. vester vända kronor eller blommor, Monopolet, som håller farmaren samt huru de fördela värmen Afrika har att uppvika en massa af de Ögonen särdeles påfallande framstå slå rot och växa. men under natt^ öppnas de 1 esynnerligaste djur, men menniskan Ran i strupen och slår honom, när öfver jordytan, men dessa ström Jordens stora kulturfolk de många guldmedaljer, tom tillföllo Om hafsströmmarne vet man, alt ånya-för att åter vid morgonsolens i i väl icke hafva någon glädja deraf, emedan han vrider sig under greppet, medan mar hafva ock en vigtig betydelse Förenta Staterna, i det dess» de kunna föra med sig frömjöl tutentals första strålar vända sig mot öster. deribland finnas Eå många skadliga den lejda pressen står i bakgrunden för växternas och i följd deraf äfven uppgå till nästan dubbelt så stort mil för att befrukta andra djur så t. ex finnas särskildt i des?a varma Tillika finnes det plantor, som hela Amerikanaren Wallace Wood, och skrattar åt leken. I för djurens spridning, liksom trakter Basilisker och Katobleper, hvilka antal, som något annat land erhållit. blommor. Hafsströmmarne drifva natten igenom äro vända mot det hvilken nyligen utgifvit en intressant en tredje artikel anklagar man farmaren denna vattnets vandring också in äro endast små djur, men likväl äro istånd Näst efter Förenta Staterna visserligen sin kulturaffär vida stället, hvarest solen gått ned, och skrift "Chronos",tecknar häri att döda den största menniska med blotta att använda dåligt utsäde. griper i historien om hela jordens kommer Norge med 2S guldmedaljer, långsammare men de hafva derför visa denna egenskap så framträdande, pl ett träffande sätt karakteren bos blicken." Låt en farmare på 160 acres hafva förvandling. så Sveriga med 27 och Kanada ocli så drifvit honom sedan otaliga att den vilsekomna vandringsmannen de *yra stora lsu I turnationer a a, Medeltidens vidskepelse och okunnighet hopp om att odla så mycket, at' med 17 medaljer i guld, livarefter Historien om växternas utbred årtusenden tillbaka och utan tvifvel måste i sanning djupa rötter, tryggt kan styra sin hafva slagit Tyskland, Frankrike, England och han kan köpa del i en närliggande de andre täflande staterna ning på hela jorden är en af de när till och med efter början af den icke I lott omgestaltat de nordliga långt kosa derefter. Något motsvarande Amerika, hvilka stå i spetsen för qvarn, när trösketiden kommer, nyare tiden en författare kunde uppduka våga märkes med mindre antal. Förutom mörkaste i naturvetanskapen. En ländernas jord, utan också fört har man äfven iakttagit hos bladen, civilisationen. Kasta vi, säger för publiken Bå onaturliga fabler såsom skola dock jernvägsmaguaterna, ofvananförde premier utdelades ligt naturens ordning står uppkom hvilka intaga en horisontel en växtverld dit, der ursprungligen författaren, en blick på verldskartan, sanning. Och dessutom upplefde det som bygger upp -staden, visa, hvad ett stort antal .pris i penningar sten af hvarje växtslag idet näi ma icke fans grund och mark Jörden skola vi snart i en vrå af norra eller vertikal ställning, allt efter sednaet citerade lärdt ansedda och fcåsom mycket de vid ett liknande tillfälle för någon till utställare från Förenta ste sammanhang med den jord, på naturliga uppkomsten af en sådan. verket "Cosmographien" 24 uppla ^Europa upptäcka den plats, som som solljuset faller, oeh med den tid sedan kallade affär-ssnille, Staterna, på samma gåne många hvilken det växer vildt. Hvarje gor på knappast öfversAttes hundra år och är medelpunkten för verldens civilisation. breda sidan vänd mot solen för att nemligen sätta frakten upp till 15 också på latin, franska och italienska. smickrande uttalanden tillerkändes jord och hvarje klimat hafva bestämda Städerna Paris, London kunna upptaga så mycket som möjligt Geografien i tordna tider. eller 20 cents och neka vagnar åt engelska agenter, som utställt växter, som bäst trifvas der, och JJeilin bilda den tredubbla poI, af hennes ljus. I motsats härtill alla de köpare, som icke tillhöra amerikanska produkter, hvadan och vid upptäckten af en ny verldadel från hvilken vetenskapens och konstens finnes det också andra plantor Svenskarne i politiskt hänseende ringen, som bildades i höstas. Resultatet Förenta Staterna hafva giltiga träffas en växtverld, som ursprungligen Kunskapen om länder oeh folk uppvisar ljus utetrålar. Den öfver nemligen af dem, hvilka konsumera i Warren, Marshall är: I stället för att farmaren blott uppstått derstädes ännu icke så få luckor derför är det naturligt, «käl att vara stolta öfver det sätt mindre ljus som söka att jordytan kringspridda civiliserade county, Minnesota. att sådana måste hafva funnits i betydlig får sin qvarn, går hvetet ned och först sedan blifvit öfverflyttad j*å hvilk^t de voro representerade uidgå det starkare solljuset oeh rasen kan betraktas som en slags högre mån i tidigare århundraden under produktionsomkostnaderna, vid den stora utställningen. till andra verldsdelar. lefvande jettekropp, hvars hjerna derför sluta sina blad samman eller men ett nästan löjligt intryck sjörå på oss Under ofvanstående rubrik, i eder ärade och han få gå der, medan samma tippqa dem till en ställning, som ej Då Australien upptäcktes, fans i elier ejäl på visst sätt är sammansatt de äfventvrligare föreställningar om främmande tidning för den 23 Jan., förekomma uppgifter transaktion sätter föreningens man Det går hett till, säger man, när länder, som i fordna dagar utspriddes faller tillsamman för strålarne, på denna nya verldsdel ett nytt växtrike, af delar af denna tredubbla som ej öfverenBstämma med det verkliga i stånd till att sända-sin hustru på förvecklingar uppstå, svåra att reda, och allmänt troddes och om hvilka vi förhållandet, och på det att sanningen det att dessa m& belysa dem så ganska olikt med vårt. Endast medelpunkt. England, Frankrike här vilja meddela några karaktäristiska lusttur, köpa sin dotter ett piano, när kriget åskor rulla, när alla må blifva framhållen bedes ödmjuk ligen om litet som möjligt. den hastiga odlingen af landet genom och Tyskland utmärka i den stora drag. sin son en ridhäst och sig sjelf plats för nedanstående. fcrafter sättas i verksamhet för ett europeer är orsaken till att jettekroppen egenskaperna af Till denna klassens plantor, som Så finnes i det tyska arbetet "Naturbuch" nästan allt hvad han önskar och En "subekribent" vill låta påskina att ett företags fullbordande. Det går också europeiska växter ditkommit muskler, hjerta och hjerna, eller af således sky middagssolen, hör den af år 1530 följande uppgifter: spändt förhållande råder emellan evenskar har han likväl icke användt alla hett till der borta i Afrika, i faraonernas och blifvit inhemska. Skulle menniskorna vilja, känsla och tankekraft. En* s. k. kompassplantan. Denna planta och norskar å denna plats, och att svenskarne "Mångahanda slags menniskor hafva efter sina medel, köper han några tidningar, land. Hett har det alltid icke hafva åvägabragt. galska rasen har genom en rad af lidit den jämmerligaste orättvisa från skyr middagssolen och vänder språkförbistringen (under tornbyggnaden bygger upp Minneapolis, varit derborta, både klimatiskt och sina noraka medb roders sida. Subskribent" växtslagens jemnare fördelning på omständigheter under tidernas lopp i Babel) blifvit sedde på olika ställen, för den skull den flata sidan af sina lefver högt och skördar anseende politiskt hänseende oeh knappt ha» säger: "Allt sedan den tid då vår köping hvarom också Plinius,Isidoru3 och Augustinus jorden, så skulle egentligen hvarje utbildat sig till en hög ståndpunkt blad mot i': Ler och vester för att och beröm för sin affärsduglighet, blef inkorporerad hafva amerikanare den ena oroligheten undertryckts, skrifva. I landet India finnes menniskor klimat och jordmån hafva sin at styrka och viljekraft, hvarpå sa- blott begagna sig af morgon- och och norskar arbetat tillsammans med all medan farmaren är som etc lik, utsatt med hunilhufvud de genom att förrän någon ny förveckling uppstår. tala skälla, egen, evigt oförändeiliga växtverld. dess industri, handel och kolonisationsväsende, Vcil aftonsolen. Bladens riktning på magt och nedlagt tusentals domars i gator lefva af fågelfångst och kläda-sig i djurskinn. för hungriga shakaler." Arabi uppträdde ocli försvann. Detta motsvarar likväl icke naturens som dess passionerade och trottoarer, som endast gagnade dem båda sidor af stängeln pekar deremot Några hafva blott ett öga öfver näsan Den falske profeten, Ef Si långt farmaren. Om hans och höjer värdet af deras egen egendom". väsende och lif. Hen är äfven kärlek för jagt och kroppsöfningar i pannan och äta endast vilda djurs kött mot söder och norr likasom Mahdi har upptagit hans mantel bref brister något i sammanhang Att förbättringar gjorts i delar af vår köping, i detta afseende hänvisad p? samt äro dagligen i strid med gamarne. I utgöra talande bevis magnetnaleh i kompassen. I Tyskland som höjt värdet af många amerikanares och hotar icke olott Egyptens, och är litet ötverdrifvet, så är dock närheten paradiset vid floden Ganges äro af vandringar och förvandlingar, oeh Franska nationen har till följd af har man upptäckt en kompassplanta, egendom kan ej bestridae, men skulden menniskor, hvilka icke äta, emedan de hafva utan äfven Englands intressen. hans mening ganska klart uttryckt. som hon icke väntar på, att men ett under århundraden utpr ägladt den vilda laktuka, som kan ej läggas uteslutande på hvarken amerikanare, så liten mun, att de måste insuga dryckerna Hvad har väl föranledt denna oroande Och man kan icke misstaga sig, att niskorna skola komma henne till känsloutbrott blifvit det skönas, eller norskar, ty en viss klick har utfäller sina blad, icke blott i riktning genom ett halmstrå och lefva dessutom resning? Fanatismen hos de mannen tabr sanning, den rena, hjelp, så har hon på annat sätt funnit under ett par år haft styrelsen i sina hän. enkannerligen lyxens förkämpar, af blommornas doft. I yttersta delen mot söder och norr, utan äfven "rättrogna", säger en national hatet osmiukade sanningen, Detta måste der. Svenskarne borde i stället skylla sig medel till växt verldens spridning af Indien ofvanför Ganges källor bor till på samma gång den visat en allt rundt omkring stammen hos mot utländingarne, säger en sjelfva som ej invalt någon ai sina egna sjelfva "Pioneer Press" erkänna och med ett folkslag, som helt och hållet och fördelning. starkare tendens för det mest ohejdade denna planta har man bemärkt, att landemän att bevaka sina intressen, då de annan: de lägre klassernas förtryck, saknar mun, är klädt i mossa och lefver endast och den finner sig föranlåten Hafsströmmarne hafva, långt lättsinne. Tyska nationen de blad, som från växten vända af luft. Derstädes finnas ock menniskor hafva majoriteten som han påstår. Vidare menar en tredje. Låt vara att medgifva det nigot bör göras, före Amerikas upptäckt, fört ame utmärker sig mera för kiinslofnilhet den flata sidan mot söder och norr, utan näsa, andra åter utan tunvor. säger sub3kribent: "Ett faktum är, att vårt att alla desea orsakar kraftigt medverkat, för att häfva det förtryck, hvarunder rikanska frukter och frön till Europas godmodiga folk, obekant med amerikanska och eftertanke än för handling, göra en rörelse omkring stängeln I landet Sicilia bor ett slags menniskor men den egentliga orsaken farmaren lider. Den skildriog förhållandan, ofta lånat sina ros'er åt norBkar hvarpå dess filosofiska system, dess stränder och icke mindre med så Btora öron, att de kunna svepa dem af cirka 60 gr. på det att de således torde vara att söka i slafhandeln. insändaren har gifvit af farmaren, och amerikanare och efteråt blifvit om hela kroppen]liksom en mantel i Ethiopia djupsinniga alster på poesiens och gjort den europeiska växtverlden må få den breda sidan 'ii o öster benäöjnda med dylika smädenam som "voting Som bekant har England passar in icke olott Dakota,utan gå till och med några folkslag på alla vetenskapens område bära vittne. inhemsk i det ännu vilda Amerika. och vester deremot göra de blad, cattle" eller "non intelligent p?ople". undertryckt elafhandeln i Östafrika, fyra liksom boskapen och lefva ändock beqvimt äfven på Minnesota, ja, vi kunna Med andra ord: tysken vet alle, Växtverlden blir derigenom icke I alla hänseenden hafva vi rönt moutåcd som utvecklat sig i dessa riktnin fyrahundra år några hafva derjemte åtminstone till namnet. En-1 rent ut säga: Farmaren contra då fråga varit att invälja en svensk m«n fransmannen känner allt 'ooh engelsmannen uteslutande bunden der hon haft gar, ej någon sådan rörelse. Den horn, långa näsor fch bakfötter man påträffar gelska krigsskepp »ro stationerade monopolet, är sjelfva lifsfrågan för för ett embete. Vi hafva rönt allt annat än gör allt. sin naturliga uppkomst. Också der ock menniskor med endast ett amerikanska kompasaplantan är vid Zanzibar, vid Massuah, vid Suakim, välvilja från våra norska bröder som alltjemt hela nordvestern. ben med jättebred fot och det oaktadt äro de Träffande, dock något öfverdrifna denna verld vandrar, och vid en välkändt i Nordamerikas ofantliga uttryckt sig: Han är en svensk honom Aden och andra platser, förut så snabbe, att de förfölja de vilda djuren och Farmaren gick härut, då landet, äro de råd, hvilka författaren sådan utvandring till och bosätt prairier, hvarest man vet att omtala kunna vi ej understödja". Möjligt kan af finna dessutom ofta under sin egen fot tillräcklig slafhandlarne begagnade utskeppningsorter. v&r en ödemark. Han har under gifver deen som ämna göra en närmare ning på en främmande strand förvandlas flera vidunderliga saker om "the vara att någon Amerikanare gifvit svenskarne skugga för den brännande solen. De senare äro på kaetat sig årslånga mödor och försakelser, sådana smeknamn som voting cattle bekantskap med nämde nationer. också växternas natur till polar plant" eller "pilot plant". I landet Sbirhia hafva menniskorna hästfötter, det högsta förbittrade öfver dessa och dylikt, men som en stor del amerikanare för att af vildmarken Reser du till London, säger en del: de erhålla en mångfald, som Den har för många år sedan blifvit andra äro fem alnar långa och bilfva ej känna skilnad på norskar eller svenskar inskränkningar i deras afskyvärdu skåp* bördiga åkrar och blomstrende han, så vinnlägg dig om att, i umgänget de icke skulle hafva, om de erigt än&a till sin död. införd till Europa, utan att man då aldrig sjuke så har äfven norskar skurits öfver samma handtering, och det lider intet tvif•el fätt. Men när han så skulle med engelsmännen, visa anade dess egendomliga egenkaper, voro fästa vid samma jordtorfva. Uti berättelsen om Alexander den store kam. Här finnes ingen stridighet emellan numera, att den falske profeten hemta lönen för sin möda, kastar läser man med mycken förvåning att i In- manlighet oeh oförskräckthet, af* och segare har det varit många För närvarande har visserligen svenskar och norskar. De norrmän som endast är ett verktyg, i dessa fanatiska hän-1innehaft mot monopolet sig öfver honom som ett dien förekomma menniskor med sex embeten hafva visst icke arbe lägger du besök på andra sidan, kanalen, strider bland botanisterna, af hvilka menniskan, allt efter sina behof der några bo i vatten och hafva hälften ledarea händer. Just härigenom tat svenskarnes intressen. Om svenskarna rofdjur, frSnröfvar honom frukterna bemöda dig d£ om att uppföra några trodda på dessa kompassplantans och vandringar,, fört växtverldeu mennisko-, hälften hästgestalt qvinnor låta amerikanare och norskar tillvälla sig torde dock äfven England af haas arbete och lemnar honom dig som om du alltid vore i märkvärdiga egenskaper, med rig öfver jorden. De växter, finnas med skägg, som räcker ned på brastet. embeten så böra de lägga Bkulden på sig tvingas att taga till sopq västen, blott så niyckef" öfrigt, att damsällskap, var artig, vänlig, men andra icke. Kompassplanten fir som hon kan använda till nytta På berget Milo hafva menniskorna sjelfva, eom ej uppställa någon af sina för att ännu en g»ng sopa rent i han kans fortsätta sitt arbete att framför allt visa aktning bakåtvända fötter cch på hvarje fot åtta för konsten en kraftig, mycket hårig växt, som eller nöje, odlar hon: de som hon landsmän som kandidat då de hafva flertalet det egyptiska augiasstallet. De senaste tår. Vissa folkslag äro endast en aln långa rikta monopolisterna. Att detta "och vetenskapen. Tyskland af rösterna. Korrespondenten vill äfven påyrka kan uppnå öfver en menniskas icke begagnar, äro för henne ogräs. lefva högst åtta år, bo i berg, i helsssamma underrättelserna från pyrami att svenskarne stå långt framom norskar sakernas tillstånd är en himmelsskriande är det enda land i verlden, va rest längd, har stora blad och vackra, Derigenom har växtverlden blifvit grönskande trakter samt ligga i beständig derna* land förmäla om ett nytt och amerikanare i intelligens och att orättvisa är sjelfklart. Det en persons egenheter icke förlöjligas. mörkgula blommor. utomordentligt förändrad på hela fejd med tranorna. här finnes ingen svensk som ej håller en nederlag, som egyptierna under Baker oeksä farligare för landets lugna I Tyskland blifver mau icke iir Man har företagit många undersökningar den af menniskor bebodda jorden, Ethiopia är en trakt i Afrika, belägen i tidning. Men deremot finnes många norskar Pascha lidit. Det kan vara pä utveckling och framtid, än mången ansedd för en narr eller pedant om och experimenter med och man fäster derför, i följd af yttersta delen af Mauritania, hvarest många och amerikanare som ej kunna skrifva tiden att England, som en gång tror. Farmarena utgöra kärnan man t. ex. är mäktig sju lefvande underbara djur och menniskor bo. Derst'äde3 sina kompasaplantan för att kunna utröna denna genom menniskor åstadkom egna namn och at snålhet ej hålla en förr åtagit sig att ordna lörhållaudena plåtras invånarne strängt af solen, tidning. Här finnes tyvärr många svenskar af landets befolkning. På deras språk, eller i en jernvägsvagu sysselsätter hvari grunden ligger till dess na förflyttning af växterna, icke derborta i Egypten, griper sig hvarför de alla äro kolsvarte med krusigt som ej hålla någon tidning. Ameri*. sjelfgfcändighet, upplysning och sig med läsandet af en egendomliga och märkvärdiga egenskap, uppmärksamheten på den naturliga, hår, två fingrar breda läppar och stora kanare deremot äro allmänt kända som ett an på nytt och denna gång icke låter välstånd beior landets öde. Så grekisk dikt eller någon vetenskaplig att den, när den växer på som vattenströmmarne verkställa, tänder, hvita som snö. Der uppehåll* ?ig tidningsälskande folk. Nu några ord om negerhandelns ledare blifva länge den ameiikanska farmaren bok man läser i allsköns ro fri mark, alltid och säkert pekar och likväl försiggår innu många förfärliga drakar och vederstyggliga evenskarnes alltid ståndaktiga vän, som vid ostraffade, ty förr än sl&fhandeln år ekonomiskt oberoende och i följd utan att befara se de ined res andes mot norr och söder med sina blad. alltid denna naturliga vandring. elefanter, hvilka alls icke fördraga alla tillfällen biträdt och gerna sett vår nations blifver helt oeh hållit afakaffad fremlingar och liksom utgöra ett skydd for välstånd. Vid frrlidet höatval motar- häraf upplyst, är landets lugn och medlidsamma löjen. Bland annat har man äfven velat De ogästvänliga trakterna vid skall aldrig lugnet iter?ls4# till negrerne, i det man måste vara mera rädd betade denna svenskarnes gode vän, den enför framgång förankrade. Man lät öfver sin egen nation, amerikanerna, förklara det vara en inflytelse af Norra Ishafvet och öarne vid jor dem än för menniskorna, särdeles om da svenska kandidaten för ett coantyembete, det arma Egypten. monopolet taga frukten af hans iäller författaren egendom- de elektriska jordströmmarna på dens poler, der naturligt intet växt- de hafva ungar. joch när i "village council" fråga var att