-«•», »*?.a .-£4—- *"*,-4 SKAFFAREN A MINNESOTA STATS TIDNING ONSDAGEN DEN 25 APRIL 1883. Visserligen hafva vi icke i första må nu herr Paulson lyssna—först Hveteprodukt'onen i Indien anslås uppdrifna. Blef vår tulltariff omarbetad rätt att begagna gentemot den manliga elever, som önska att genomgå 8 Z A 7 A S N college eller utbilda si? till skollärare, att rummet satt herr Oftedal, men säges, att professorn skall vara lärd i år till 240,000,000 bushels, efter grundsatser, som hade starke,- och hvars afskaffande de fylla den nuvarande byggnaden. Det dock sagt, att han vore si skicklig i skandinaviska språk, och sedan medan Förenta Staterna i fjol i det allmänna välståndet till mål, Förenta Staterna sjelfva på Paris behöfves ock med nödvändighet bostäder ^EiisrirESOT-A» betonas särskildt att han skall rundt tal producerade 500,000,000 för platsen som den mest kompetente så att tullen på våra nödvändighetsartiklar kongressen år 1856 motsatte sig. S A S för professorerna. Således behöfves det påtänkta I N I N kunna undervisa i danskan. Nu bushels. Att en så ring/i del ^f det svensk. Således vilja de norska upphäfdes, skulle farmaren Dessa sjöröfvares planer gingo icke huset ganska väl. Låt oss fullbord» »tgifves i indiska hvetet når fram till verldsmarknaden, bladen icke veta om att svenskar förmoda vi att med skandinaviska komma i tillfälle att sälja ut på att mörda fredliga menniskor, det som iir börjadt! ST. PAUL, MINN., hai sin grund i de dåliga Vördsamt finnas, som kunde bekläda det språk menas svenskan, norskan sin spanmål och andra jordbruksprodukter utan bott att förstöra sådan P. Hvuje Onsdags SJÖBLOM. morgon kommunikationerna. Indien och danskan. Men norskan och billigare än nu, på samma egendom, som kunde förlama den skandinaviska professoratet. Och —af— med sina 255,000,000 innebyggare danskan äro i skrifspråket lika, och gång den reela vinsten äfven fiendtliga maktens sjöhandel, hvadan det ser ut som om norrmän i allmänhet THe Lutheran Publication Society A K O A eger endast 10,000 mil jernvägar, sålunda herr Paulson, då professorn skulle blifva större. detta sjökrig i viss mån kan icke vore stort kunnigare of the Northwest. skall kunna undervisa i danska då deremot Förenta Staterna, hvilka sägas vara lika berättigadt, som 8n dess tidningar. Vi hafva två En kokande källa är upptäckt vid Otto Wallmark, president, exempel för detta påstående i senast språket, måste med det skandinaviska hafva endast en femtedel så stor kriget var till lands, der äfven mycken Tandborir i Barnes county, hvilken väcker N. 6. Dalilstedt, sekreterare, språket med logisk följdriktighet befolkning, äro i besittning af tio privat egendom förstördes. En hitkomna nummer af tidningen Fenier Förenta Staterna. i stor uppmärksamhet. A. CrooiHiuist, fcaasör. P. icke kunna i billen menas gånger så många mil jernvägar. fullkomlig motsats härtill gör sig "Budstikken". En Anders Sörengen På landkontoret i Bismarck utskrefs KONTOR: annat än svenskan! Man bör vara Härpå äro engelsmännen fällt uppmärksamma. i Sacred Heart, Renville county, gällande i den irländska sammansvärjningen. den 11 dennes 1,015 "Claims," hvilket var Huru ofullständiga upptäckterna den största affär, som landkontoret någonsin 281JE. 7th street, St. Panl, Minn. till Budstikken bland vaken, då man försöker att tolka Generalkonsul Mattson skrifver I den vansinniga förhoppningen i England än äro rörande de irländska gjort. PRENUMERATIONS YILKOB: lagar. meddelar, att den indiska regeringen annat följande: att kunna krossa England, Alla prenumerationsmedel böra erläggas dyliamitsammansvärjaingarna, 1 sydvestra delen af Richland co. nu som bäst håller på att eller åtminstone tvinga det "Då det skandinaviska professoratets Det lönar väl knappast mödan förskott och utgöra: «å qvarstår dock som ett faktum, finnes ännu en hel del värdefullt regeringsland. upprättande vid vårt universitet upptager bygga jernvägar, och i förbindelse till eftergifter, rikta upprorskämparne att tala mera om svenska kandidater Ett år. &-00 Detta county har ingen skuld, och att de sammansvurnas egentliga så många sinnen rundt om i staten, kan dermeft vidtager andrå åtgärder, sina planer mot allt hvad engelskt Sex månader 1»00 för posten, sedan herr Paulson kassören betalar vid framvisandet countyets ledare äro att söka i Amerika, och det icke skada att höra en och annans mening Tre månader 0.50 som afse att underlätta samfärdseln är, mörda, röfva och sprän? tolkat lagen till norrmännens fördel. order med hundra cents per dollars. om saken. Benämningeu "skandinaver" att de i Förenta Staterna föranstaltade JjEit nummer- 0*05 den nedsätter frakterna, afsfcaffar ga i luften personer, hvilka icke Pete* Coroll i Grand Forks co. körde Dock göra vi ett försök. Vi är i många fall icke riktig. Vi norrmän penningesammanskotten Ett år till SVERIGE 2.50 utförseltullen och upphäfver dessutom hafva det ringaste att skaffa med förliden dag öfver floden, men då isen till känna det som en ära att betraktas som HOT vilja icke slå oss till riddare för månader till d:o 1-25 lemnat de sammansvurne medel att alla de afgifter, som landtmannen följd af den blida väderleken, blifvit svag, en nationalitet för oas sjelfva. Och vi ha i striden mellan England och Irland, någon viss man, utan önska blott I dessa priser är postarvodet inberäknadt. utföra sina mordiska planer. störtade Coroll med hästar och vagn ned i alla hänseenden en särskild pregel framför det finnes förut fått erlägga vid infarten och af hvilkas död de sammansvurne visa att svenskar, som Till prenumerantsamlare, som insända floden och var det med knapp nöd han förmådde svenskar och danskar. Texten for lagen Det är alls icke att undra ijfver, & till de stora städerna. Regeringen icke hafva den ringaste betalning för med heder och stor skicklighet SKAFKARKX MINNESOTA rädda sig från att drunkna. om professoratet är heller icke rätt den om England känner sig förnärmadt TIDNING, lemnas hvart femte exemplar sänder dessutom kunskapsrika nytta. STATS kunde sköta professuren, svenskar, borde lydt ett profeesorat i "norskt språk Från Des Moines skrifves: Ett sällskap och skulle vara böjdt för att öppet fritt eller femtedelen. personer omkring i landet, och litteratur" (ty att det skulle upprättas På grund häraf, böra dessa irländska hvilka "board of regents'' borde immigranter afreste i onsdags härifrån Särskild överenskommelse nppgöres med uttala sitt missnöje deröfver, hvilka meddela innebyggarne ett profeBsorat i "skandinaviskt språk", som till Dakota. I sin helhet afreste femtioen dynamithjeltar icke betrak komma i håg, då de utfärda kallelsebrefvet. agenter, som reqvirera ett större antal exemplar. att Förenta Staterna erbjuda en ju verkligen är gammalnorska, var icke att undervisning i hveteodling och personer med extratåg, bestående af nitton tas såsom politiska brottslingar, Vi hafva förr nämt professor fristad åt medlemmar af detta mördarhand vänta.) Svenskarne kunde ju—om de ville vagnar, lastade med hushållsartiklar, farmredskap, jordbruk i allmänhet, kanaler anläggas Prenumerationsmedlen böra helst sändas Josua Lindahl vid Augustana utan helt enkelt såsom afskyvärda arbeta för och göra kraf på, att ett professorat samt till på köpet understödja kreatur och lifsmedel. De resandes registreradt bref eller Post Money Orders för samfärdseln och för College i Rock Island, 111., filosofie mördare, hvilka begagna sig af patriotismens blef upprättadt vid universitetet i bestämmelseort var Dawson. dem att sätta sina omstörtningsplaner under adress: åstadkommande af konstvattning deras eget språk och litteratur". doktor Lindehn i Philadelphia, täckmantel och det irländska Från Bismarck berättas, att Missourifloden i verkställighet. Men SKAFFAREN under den torra årstiden,kortsagdt, Pa., och vi skulle äfven önska såsom folkets vankelmod för att, Sedan rekommenderar herr Sörengen håller på att bryta upp. Jern vägsbolagen, innan britiska regeringen offentligt & allt göres för att om möjligt bringa särdeles lämplig rekommendera väl betalda, utföra sina illbragder. hvilkas linxer löpa längs floden, som lämpliga professorsämnen Minnesota Stats Tidning, hos vår regering anför besvär öf Indien till att blifva Storbritanniens hafva flyttat allt sitt rörliga materiel upp i professor P. E. Melin, förut lärare Om nu än desga mördarligors anförare norrmännen Kristoffer Janson ver förhållandet, bör den draga staden. Vid en af jernvägsbroarne har en kornbod. 281 E. Seventh Street, vid Augustana College, nu pastor oetrakta Förenta Staterna cchLuth. Jaeger. sig till minnes vissa händelser, som stor mängd is samlat sig, så att endast en ST. PAUL, MINlfr Generalkonsul Mattson lemnar som en fristad, från hvilken de i Stora Tuna i Sverige. Herr Här få vi veta, att norrmännen passerade för tjugu år tillbaka. mindre öppning finnes qvar. Vid Fort en intressant beskrifning öfver den Melin är en duglig man med gedigna ostraffadt kunna sätta förbrytelser i de väniiga norrmännen!—känna Stevenson har floden stigit tjugun io fot, så Då var Förenta Staternas för indiske landtmannens sätt att sköta kunskaper. Han har tjenstgjort verket i andra länder, så anstår det att fästet är alldeles kringflutet. det som en ära att utgöra en nationalitet REDAKTION: bundsregering inbegripen i en kamp sitt jordbruk. Han sår sitt hvete framför som lektor vid Hudiksvalls högre icke.Förenta Staternas regering att Mot guvernören N. G. Ordwäy af Herman Stockenström, för sig sjelfva på lif och död med tretton stater, Dakota och hans af territorialregeringen om hösten och skördar det i mars elementarläroverk i svenska språket se gerfom fingrarne med dylikt svenskar och danskar! Berndt Anderson, mål var att göra sig oafhängiga. hvilka3 understödda forslag, att förlägga regeringssätet och april, han råder endast öfver och filosofi, han eger god kunskap pack. Helt annorlunda skulle sa Och dessutom att våra vänner Dessa stater befunno sig till Yankton, har ett häftigt motstånd små tegar, men dessa sammanräknade i det engelska språket och är ken gestalta sig om Irland såsom norrmännen helt simpelt anse, att på denna tid i samma ställning, i södra delen af territoriet gjort sig gällande. Onsdag-en den 25 april 1883. ega dock stor betydelse. Den en man, som skulle vara Minneso» ett helt uppträdde i en frihetskamp professoratet borde vara i norskt I Sioux Falls hölls nyligen ett massmöte, som nu det revolutionära Irland indiske jordbrukaren kan icke i något mot England, då kunde Förenta på hvilket sjutton counties voro representerade. ta statstmiversitet och svenska nationen, språk! Månne vi voro så misstagna, Ny följetong. står till konungariket Storbritannien. Mötet uttalade som sin åsigt, att guvernörens afseende jemförasmed den amerikanske Staterna, om de önskade spela ja till och med norrmännen, då vi sade att norrmännen vilja Knapt var det första skottet förslag endast borde betraktas, farmaren. Hans boning samma roll, som England under om de vilja vara skandinaver, vara hufvudet högre än oss svenskar? fallet i kampen mot de upproriska som en listig plan, som hade förnämligast Finrik Flinks intressanta berättelser sluta är en hydda af jord eller bambusrör, kriget med sydstaterna, taga revanche, till heder och välsignelse. Herr sydstaterna, för än britiska till syfte att befrämja egna intressen, samt i dagens nummer, och nästa vecka skola han eger ett par små oxar, några Melin besitter stora talaregåfvor men så länge den irländska Så kommer den man, som inlade att han i denna sak på det högsta missbrukat regeringen, under tillkännagivande vi börja en ny, högst intressant följetong, kor och getter hans redskap rörelsen bär den mord lysine sin makt. Församlingen utnämde en och kunde på många sätt höja billen i legislaturen, herr T. Paul af sin neutralitet, erkände de Cfräsöknen, af F. Cooper. Denna berättel­ exekutiv komite, åt hvilken uppdrogs att äro af dén mest uråldriga form, han förbrytarens prägel, anse vi Förenta svenskarnes anseende i Minnesota. son i Spring Grote, och gör nåsra upproriska staternas ledare såsom undersöka guvernörens handlingssätt i frågan se skildrar på ett förträffligt nätt nybyggarlivets sår med handen, afmejar säden med Staternas myndigheter göra Han har flere år vistats i Amerika anmärkningar, äfven han, hvilka en under folkrättens skydd stående om billens antagande, rörande regeringseätets mödor och faror i den stora amerikanska en skära, tröskar med en träklubba klokast cch rättast att försätta alla och känner derför till detta lands förtjena att komma till våra läsares krigförande makt. Denna krigförande förläggande till ofvan angifna vestern för en åtta tio år sedan, då eller låter kreaturen trampa säden bevisligt brottsliga, här i landet förhållanden. Men—måste det vara kännedom. Herr Paulson utropar: plats, och om den fann verkligt graverande makt försåg sig med krigskassa ingen ånghäst ännu frustade öfver prairien, vistande, irländska förbrytare i ea norsk, som manteln faller ur axen, på samma gång han icke omständigheter, skulle förhållandet anmälas "livad menar man med det skandinaviska och andra krigsförnödenheter och röken ej uppsteg från farmarens fredliga för presidenten, under yrkande om guvernörens anklagelsetillstånd och om så fordras på, tjenar det ju intet till att orda i känner något bäUre sätt att rengöra språk? spörjer man", och frän England, på samma gång afsättning. I händelse presidenten koja, utan i stället den blodtörstige indianen helt enkelt utlemnadem åt engelsk saken! säden än att kasta den med en ger derpå följande svar: den i engelska hamnar utrustade Icke sknlle vilja till pröfning upptaga jagade bufflar och—blekansigten på myndighet. skyffel. Ett skulle vi dock i all välmening klagomålen, berättigades komiteen draga kapare, hvilka på alla haf anstälde "Jag trodde att hvarje skandinav med de vilda gräshwfven. För den svenske utvandraren vilja lägga våra vänner norrmännen saken inför kongressen för att dymedelst få allmänna ekolkunskaper hade lärt detta: Trots sina ofullkomliga arbetsredskap, hetsjagt på värnlösa amerikanska bör läsningen af en dylik berättelse bragt å bane "Impeachment" mot guvernören. att med Skandinavien menas Norge, Sverige på hjertat: svenskarne hafva bör den indiske jordbrukaren handelsfartyg. Icke blott egendom medföra stort nöje. Yi utsända af och Danmark. Me a detta ligger i lagen Skola vi bygga flera hus i flere gånger bidragit att hjelpa dock icke betraktas som en till många millioner dollars värde nästa nummer två exemplar till hvarje tydligt nog. att det norsk-danska Hpråk må norrmännen fram och de kunna i oskadlig medtäflare. Uuder Jlinglands St. Peter? förstördes af dessa i britisk fristad Minnesota. vara hufv eldspråket, hvari den blifvande prenumerant, ocli anhålla att det ena lemnas icke sa ringa mon tacka sv&nskarne styrelse går #han framåt i utrustade kapare, utan gingo äfveD professor skall undervisa ty detta sägen uttrvokligen till någon granne, som ej har tidningen, för, om de nu stå i egna ögon många riktningar, tillegnar sig den i sjelfva lagen. Häraf framgår många menniskolif förlorade, ehuru att han må få ett tillfälle att från bör Många torde göra den frågan, och många Ett hotell, värdt skall uppföras framom $11,000, då också, att heller ingen svensk, som baia svenskar och danskar bättre delen af civilisationen, varigenom man strängt taget icke kan påstå torde förargas deröfver, attdenaöres jan läsa den lärorika följetongen, i fall han i Pipestone City. är hemma i det svenska språk, kan komma men den dag kan komma, då svenskarne det blifver lättare för honom att det ingick i röfvarbandens men lit oss lugnt öfverväga densamma. önskar. i betrakande". Sjelfmord. Katolska presten Jokn tröttna att vara käpphästar att tränga sig fram till den Man har sa,tt, att om vår skola lå ge i Minneapolis plan att mörda de anfallna handelsfartygens Schenk i Long Prairie begick i söndags eller St. Paul, skulle den utöfva Här få vi reta två saker, som vi åt norrmännen, om stora ord och stora verldsmarknaden. besättning. sjeltmord. ©et "skandinaviska" professoratet större inflytande bland vårt folk, blifva mera icke viste förut. Först få vi veta, håa bli tacken för bevisade väntjenster. Vår representant i Calcutta förmenar Hade Förenta Staternas förbundsregering besökt af dess vänner, intresset för densamma Inbrott. Tjufvar bröto sig här om natten i Minnesota. att herr Paulsons "allmänna skolkunskap'' varit underlägsen i att Indien kan frambringa förökas, lättare kunna underhållas, in i county-auditörens af Carlton county ej är stor nog att iståndsätta kampen mot de upproriska sydstaterna, elevernas ant,al blifva så stort, att deras afgifter kontor och togo ur ett uppspri-'ngdt kassaskåp hvete af lika så god qvalitet och honom att skilja på "skandinaviska aflönade lärarne, mångfaldiga tillfällen $200. Kanhända gjorde vi klokast, om hade England utan tvifvel till lika" så lågt pris som de mest Två kornbodar. språk" och 'Skandinavien' att inliemta kunskaper och bildning i ej mera ordade i denna sak. Vi icke tvekat ett ögonblick att förklara Vådaskott. gynnade trakter i Förenta Staterna. John Mortenson, en tolf- gifvas genom de inrättningar såsom bibliotek, ty fastän Sverige—förlåt Norge, hafva redan varit frispråkigare än årig son till Gustaf Mortenson i Cokato, sin hållning under kriget Indien är nu i stånd till att museer o. d., som en större stad kan Sverige och Danmark utgöra Skandinavien, blef genom våda i söndags qväll förliden de flesta, och för värt uppträdande Enligt från Calcutta inlupna rättvis: nu inträffade emellertid kunna utföra omkring 40,000,000 anskaffa o. s. v. Man måste medgifva, att vecka skjuten, under det han och två andra så star dock spörsmålet fått uppbära en störtsjö af smädeord meddelanden, har den indiska regeringen motsatsen eftef fyra års blodiga bushels spaumål om året, och det allt detta är sant och att de äro ganska starka gossar lekte med en revolver. Kulan gick "hvad menas med det skandinavi från några af de norska bladen. skäl för flyttning af skolan. beslutat att nedsätta frakten strider tillkämpade sig förbundsre är i sanning svårt att bestämma genom kinden in i nacken. Gossens tillstånd ska språk?" fortfarande obesvaradt. A andra sidan har framhållits de uppoffringar på hvete, som föres från landets geringen en afgörande öftermakt, är kritiskt. gränsen för, huru högt det med tiden folket i och omkring St. Peter har Der nils fä vi veta att lagen Då vi först togo till ordet i professorsfrågan, inre till kusten, med aderton procent, då den ansåg tiden vara inn^ att Ihjälslagen. I tisdags kl. 11 f. m. kan bringa upp sin' hveteexport. gjort, den stora kostnad konferensen gjort i afser undervisning i norska och togo vi 09s friheten föll en stor sten ned och slog ihjäl svensken för att dymedelst hjelpa den fordra räkenskap af England för Maskinerna, de billiga frakterna, St. Peter, den präktiga bygnad, som är uppförd John Anderson i Stillwater, hvilken stod danska i hufvudsak och att der för pipeka det sakförhållandet, att indiske landtmannen att kunna dess dolska "neutralitet". Då, först och värst af allt det missnöje, B«m elevatorerna, bankerna gifva nedom en hög jordbank och lossade en jernvä«svagn ingen svensk bör tänka på platsen. norrmännen gerna ville vara högsta skulle uppstå genom en flyttning samt de konkurrera med den amerikanske då ansåg England för rådligt att den amerikanske far mar en fördelar, med grus. Stenen, som var mycket faror och frestelser, som ynglingarne skulle Månne våra svenska legislaturniedlemmar hönset i den skandinaviska farmaren på spanmålsmarknaden i visa foglighet och öppna på kramarpungen. som synas göra honom oöfvervinnerlig, stor, träffade Anderson i hufvudet, pch utsättas för i en större stad o. s. v. Man måste visste af denna sak, då de korgen, öm en sådan bild tillätes Liverpool. Förenta Staternas generalkonsul han dog ögonblickligen. Anderson har men denna hans öfyerlägsenhet medgifva, att äfven detta är sant och att antogo det Paulsonska förslaget? hustru och barn i Sverige. oss att göra. Yi visste att vi talade i Calcutta, herr Mattson, Att Förenta Staterna i skadeersättning kan endast upprätthållas skälen för att låta skolan blifva, der den är, I så fall tro vi svenssarne i Minnesota Mordbrand. Någon eländig usling sanning—eljes hade vi ej sagt har, med anledning af indiska förmådde förskaffa sig derigenom, att han städse äro ganska starka. satte häromdagen eld på tre byggnader, ej skola tacka dem mycket derför. Mig synes, att konferensen vid sitt senaste det. Men två norska samtida regeringens beslut, ingifvit en borättelse femton millioner dollars ansågs på nedtrycker arbets- och transportkostnaden tillhöriga L. D. Hows i Egan, Dakota möte tog ett steg i den rätta rigtningen, då kommo i extas. Da väsnades rysligt. till regeringen i Washington^ den tiden som en glänsande seger och låter sig nöja med county. Lågornas rof blefvo 1,800 bushels den tillsatte en komite för att undersöka, Herr Paulson föreslår till sist De påstodo bland annat, att hvilken lemnar intressanta för den amerikanska statskonsten, en liten förtjenst på hvarje bushels hvete, 40 stycken väl gödda kor, 300 får om det vore lämpligt att förlägga folkhögskolan norrmännen Breda, Oftedal och vi begått ett stort fel, och att vi upplysningar om hveteodlingen i ehuru segren strängt taget icke var span mål. Det är ett odisputabelt och hel del hö samt åkerbruksredskap. Förlust i Minneapolis eller St. Paul eller Fames för erhållandet af professor $14,000 brandförsäkring §5,000. En sökte att uppväcka split och osämja mycket att skryta med. Nog hade Indien. faktum, att det indiska hvetet redan emellan de båda städerna ty belöning af $100 utlofvas åt den som griper råtet. Han uttalar sig emot Kristoffer mellan norrmän och svenskar i Helt säkert anser mången, att det varit bättre -om Förenta Sta l:o betyder det ej så mycket om college blifvit en betydlig faktor på mordbrännaren. Janson, emedan han är fritänkare, och skollärareseminariet äro i en mindre detta frihetens land. Norrmännen Indien svårligen kan blifva någon terna ur egen kassa betalt de åtta den europeiska marknaden, hvadan En farmare, som bor några mil vesler plats och något aflägsne ja,det torde till och och betonar starkt, att voro iMinnesota flere än vi svenskar, farlig konkurrent för Förenta Staterna, eller nio millioner dollars, hvilka det för framtiden kommer att sitta om Pine Island, har kommit till den slutsatsen, med vara en fördel, att dessa inrättningar den blifvande professorn bör vara sade man oss, och vi borde kuHna icke desto mindre är det ett fordrades i skadeersättning för privat en gräns för de höga spanmåls att bran vin icke gör en menniska äro på en lagn plats. De som vilja genomgå en man, som troi på Guds ord,som begripa, att norrmännen med styr faktum, att denna aflägsn a landsdel egendom, som blifvif förstörd priserna, antingen dessa äro framkallade arbetsam. Han hade gjort tillredelser en fullständig collegekurs eller utbilda för en vedklyfningsfest, till hvilken han kans rätt skulle göra sina anspråk det framstår i den heliga Skrift. i 4.sien är på god väg att i spanmålsmarknaden af engelska kapar far ty g, och så lå genom spekulation eller sig för Bkollärarekallet, hitta nog till läroverket, Inbjöd flere af sina grannar, och skickade g&llande! Norrmännen sjelfva voro "Men detta ligger i lagen tydligt göra oss ett betyd tit saken hvila till dess ett lämpligt varhelst det är beläget, och den genom andra konstiga medel. trå personer till Zumbrota för att köpa lugna omgifningen torde vara bäst passande beskedliga, fredligt stämda, och vi, nog, att det norsk-danska språk ligt streck i räkningen. Under de tillfälle yppat sig att öfva vedergällning, Amerikas företräde framför Indien bränvin. De kommo tillbaka berusade, men för den sinnesstämning, som man önskar må vara liufvudspråket, hvari den sista fem åren har införseln af in t. ex. om Irland såsom stackare, voro de som bråkade. Så har sin grund i våra jernvägar. utan bränvin. En ny beskickning afgick finna hos sådana studerande. Amerikanerna blifvande professor skall undervisa disk hvete till Frankrike ökats från ett helt behagade göra uppror mot der ungefttr lät det, förutom att vi I Indien byggas jernvägarna af regeringen, genast och denna gång hemfördes ett stort förlägga ock gerna sina colleges i mindre ty detta säges uttryckligen i sjelfva England, i hvilket fall Förenta kallades för banerförare af den 218,000 bushels till 10,000,000. krus,men den, som hemtade bränvinet, var*å i Amerika deremot äro städer. full, att han låg redlös*på vägen, sedan lagen", påstår herr Paulson i ofvan 2 o. Det är kanske ej så lämpligt, att "lavere" journalistik, simpla, lump Under samma tidrymd, nemligen Staterna, om de Nertill ansågo sig de privata företag. På samma gång han först lemnat kruset åt en granne, aa hafva folkhögakoleafdelningen tillsammans anförda citat ur hans skrifvelse i o. s. v., emedan vi vågat tänka från 1877 till 1882, har införseln befogade, kunde få ett lägligt tillfälle vt måste erkänna, att alla dessa hvilken, temligen beskänkt, hragte det till med college- och skollärareafdelningen. "Budstikken". Låt oss då se, huru så förmäten tanke, som att en till Storbritannien ökats från 10,700,000 att utöfva4'neutralitet"på samma storartade jern vägsföretag varit dess egare. Vedklyfningen blef det intet af: Undervisningsmetoden i dessa afdelningar den der besynnerliga lagen lyder. *?ensk man borde hedras med utnämningen sätt som England gjorde under till 17,500,006. År 1877 landet till stor välsignelse, böra vi med den gången. torde böra vara temligt olika, i den förra till professor i de utförde Indien 12,000,000 bushels unionsregeringens strid med sydstaterna. Sec. 1. Det upp rättas härmed en profepsorspost dock vara på vår vakt, att icke monopolväsendet mera praktisk, i den senare mera grundlig. Hemskt. Från Avoca", Murray county,. i skandinaviskt språk i statsuniversitetet 3:o. Om folkhögskolan förlägges i någon •'skandinaviska språk" vid Minnesotas meddelas den 18 dennes att liket efter hvete, under det dess utförsel år smider länkar, som med den samma lön, som i nämda af de förutnämda städerna, der det finnes mn. A. Bengtran påhittades i måndags, 1882 uppgick till 37,000,000. Hade detta skett, skulle England statsuniversitet. hämma landets utveckling och beröfva universitet betalas till andra professorer af ett större antal af sådan ungdom, som önskar begrafvet i ett stall. Hon var hustru till Hade vi då så orätt? Vilja norrmännen icke haft den minsta rättighet att När härtill lägges, att den jordbruksidkande oss vår frihet. Jernvägsbolagen samma rang. genomgå en sådan kurs, och dessa, städer A. Bengtran, hvilken begick sjelfmord sistlidne anföra några protester, äfven om verkligen gifva upp professoratet befolkningen i Indien hafva uträttat mycket godt, äro mera centralt belägna, så torde den augusti månad genom att medelst en Sec. 2. Det skall åligga statsuniveraitetets Förenta Staterna lemnat fristad åt en svensk? Äro norrmännen utgör minst två millioner, och blifva för vårt samfund af större nytta, och hvarför de äfven, till tatk härför, rakknif afskära strupen. Han mördade sin styrelse att, så snart det låter sig göra då få college och seminariet fortsätta sin åt irländska upprorsstiftare. Dock hustru och begrof henne, samt spridde ut färdiga att gifva oss svenskar att i Indien ännu finnas 50,000,000 efter antagandet af denna lag, utnämna till erhållit ofantliga landsträckor, verksamhet på den lugna plats, der de äro, det ryktet, att hon hade rymt. Hennes sagde professorspost en person, som är lärd äfven som förhållandena nu gestalta acres ouppodladt land, hvaraf största en hedersplats bland "skandinaverna",som men nu börja de missbruka sin bästa kläder voro borta, men hittades sedan och ingeD har skäl att klaga. Folk-hög-, i det skandinaviska språk och litteratur och sig, skall britiska regeringen delen, enligt generalkonsulns man talar s& mycket makt, de gifna monopolen hafva skolan bör kunna underhålla sig sjelf, så i stallet. Orsaken till mordet var familjesvårigheter. på samma tid duglig och i stånd till att undervisa och uppgift, är lämpligt för hveteodling, betänka sig mer än en gång innan så vackert om? Lit oss för ro blifvit ett hinder för folkets fria En revolvet påträffades liggande i det så kallade danska språk. att konferensen blott har college och seminariet så ligger slutledningen nära den på diplomatisk väg gör föreställ, skull se efter. Först och irämst utveckling, hvilket troligsvis icke i källaren med ett skott afskjotet. att understödja. Det erfordras då ej Sec. 3. Denna lag skall träda i kraft Hufvudet på det funna liket hade ett djnpt till hands, att Bombay ganska ningar hos vår regering och åberopar så många lärare, som om folkhögskoleafdelningen hvilka svenska mänhafva de norska kommer att ändras förr än jern vägame från och efter den är antagen. hål efter en revolverkula. äfven vore der, ej heller så många sig på, hvad som hände för oladen rekommenderat för platsen? Huru herr Paulson kan få denna snart kan blifva en för Chicago blifva folkets gemensamma byggnader. Åskeld. B. A—n i Wist a, Waseca farlig medtäflare som transitplats Hafva deremot svenska tidningar lag att bestämma att det hnfvudsakligen egendom. tjugu &r sedan. Derfor är det min öfvertygelse, och jag county, skrifver den 14 april: "Förliden I alla fall vilja vi icke med hvad förordat några norska män? är i det norsk-danska för hvete till Europa, och att våra Detta gällde jernvägarne. En vet, alt många dela den, att konferensen gårdag var här en rätt stormig dag med Ja, ofvan blifvit sagdt påstå, att nutidens "Svenska Folkets Tidning" språk som undervisningen skall farmare i den stora Nord vestern, annan omständighet, som är af lika gör klokt om den skiljer folk-högskolan sunnanvind. Mot aftonen uppstego digra irländska dynamithjeltar, hpr varmt rekommenderat norrmannen ske, är mera än vi äro mäktiga att hvilka hittills haft en guldgrufva i stor betydelse om vi skola kunna •från college och seminariet. moln i sydost, hvilka sågo förfårande ut. kunna eller böra ställas på samma Men behöfves det då flera byggnader i Starka åskknallar dånade snart genom rymden, Kristoffer Janson, och fatta. Tvertom säger lagen derom sina vetefält, inom ganska kort behålla fältet i täflingskampen St. Peter? Ja, åtminstone den ifrågavarande. och sofva kunde ingen. Klockan mellan denna tidning har i smickrande ordalag trappsteg, som på sin tid sydstaternas icke ett enda ord. Man kunde snarare tid komma att utkämpa en allvarlig med Indien, är ordnandet af ett Det vore ej lämpligt att gossar och 10 och 11 på natten slog åskan ned uti nämt norrmannen Sven Oftedal. sjöröfvare, då de senare endast säga, i fall man ville vara kamp, om de icke bruka sin mera lämpligt tullsystem. Indien flickor bodde i samma hus, äfven om utrymmet ett hal mak jul, tillhörigt Magnus Johanson,, Så visa de svenska bladen elak, att undervisning skall jord tiii annat än frambringandet har mycket låga tullsatser, då de använde ett krigsmedel, som enligt medgåfve det, hvilket det dock säkerligen hvilket var beläget blA 20 fot från stallet. *Ln fiendskap mot norrmännen? af säd. deremot hos oss äro ganRka högt folkrätten anses vara den svages lemnas i det svenska språket ty— icke gör ty nog blir det så många Tre får, en plog, en oornplog, en skördema-