'i"—'Hilm min» insimfr, Hmwvrtwariii *Tr«tl»niWMili«fi«ii» «iiifiiiWriliiriiriiiiit'»»itoiiii if •5i*hil«cr:?SKt9V4K*4MlKi Vf 'SåtifAfM .VAfcSti^tVl »V* ift# -i MwUv 1 1 betsmän nominerade: "Treasurer"! en. En sak är att jolrden å de farmer, MINNESOTA STATS TIDKIKG. till sky arne. Men de motiv, som oeh flera talare gjorde ett hetsigt derfor äro de på det bestämdaste! Den allra största delen af dem som oaf brutet nyttjas ti II hvefteodling anfall på honom. Han steg då —Ghas Koyser Sheriff—-H enry äro jordbrukare och fastän de icke leda till sådana företag, som de emot att sådant skulle inträffa. Moll "Register of deeds"—Lars utan att tillika kreatmr nämda kappridningarne, äroåqvi»nans upp till tribunen för att forsvara skära guld med täljknifvar, så vinna 4 Naturligtvis kommer denna fråga Politisk veckotidning för svenskarne'i sig. Han var mycket upprörd och Anderson "Judge of Probate'VJohn uppfödas, hvarigenom gödsel skulle de med arbetsamhet, nykterhet sida begäret efter en opassande att utgöra ett motiv Ar eller Amerika. v. Peterson "Superintendent of kunna erhållas, måste småningom ryktbarhet och personlig förevisning han förekom mig att vara en man och god hushållning sitt oberoende emot kallandet af en extra session. med stor förmåga och mycken fyndighet. Schools"—Geo. A. McLeod. utsugas och förlora sitt värde. En och en säker bergning om ock och åskådarnes sida retelsen Utgifvee hvarje TORSDAG^'morgon i. i v I Otter Tail county nominerades annan olycka äg, att de mindre MINNEAPOLIS, MINN. att bevittna farliga och till och Han hade ej hållit på länge inga stora rikedomar. Under sådana i För "statens heders skull, så tro med förr än han helsades af en också countyembetsmän de voro jördbrukarne finna det svårare att omständigheter kan svensken brutala täflingar mellan qvinnOr. vi, ätt det vore bäst att ej sammankalla PRENUMERATIONS VILKOR: fx 'Auditor"—T. y U^v Burnh am uppnå en önskvärd välmåga. ••.•v storm af ovilja. Medlemmar ropade här normalt utveckla sig och den Ett en extra session for att komma Sr i $2 00 ut högt, fäktade förfärligt i vädret "Treasurer'V-G. Lindquist Störa jordegendomar kunna möjligen äkta svenskheten såsom på fa andra Verkningea häraf på de hopar af Sex månader 1.00 frin obligationerna med half i Tre mSnader »'.••-•/ 0.5^ blifva af nytta för ett Iandy unga menmiskor, som,finna nöje i och åstadkommo ett ganska allmänt "Judge of Probate"—J. P. Williams ställen i Amerika, emedan han Ett nummer 0 05 betalning. Bättre betala äfven om dessa mot det passande stridande "Superintendent of Schools" under den förutsättning, att de tillhöra ej behöfver afbryta sina naturliga tumult. Gambetta försökte Ett är Till SVERIGE fe, 2 50 det kännes hårdt, än att stå inför Ett ballt Sr till tio. ?f 1.25 täflingar, måste i längden blifva demoraliserande. att lugna dem och ropade "Fish" —Geo. F. Cowing "Sheriff"—G. ett bolag, hvars medlemmak lefnadsvaner. Har ha» tillika. den I dessa priser är postarvodet i^iberäknadt. verlden som en repudieraride stat. U. Bortleson "Coroner"—U. C. sjelfva arbeta på jordbruket och förmonen att han kan tillbedja Derøs vördnad för om och om igen, hamrade på Till prenumeranti-amlare^fsom insända Ty äfven om man tege tillfället i betalning för MINNESOTA ST^IS TIDNING, sann qvinnlighet blir förminskad Bedford "Surveyor"—G. A. Burbank. stadigt med sina familjer vistas påfc« Gud på fädernas vis i en ev. luthersk bordet med' sin pappersknif, och akt och betalte endast, 50 cents på lemnas hvart fem te exemplar fridt elter församling, så känner han och smajc för skadliga nöjen blifver ringde på sin stora klocka—så stor stället men ett dylikt samarbetje femte-delen. dollarn, sa finge man ändå höra, hos dem framkallad och ökad. med afseende på jordbruk har otjs icke så mycket till,.att han är i ett som en matklöcka, —och hade icke Sirskyd ofverfenskommelse uppgöres att staten éj till fpIlQ^toSde fåsi^vid President ©bester A-. Arthur. medagehter.somreqvijreralettstörreäntal Den bättre känslan hos folket borde främmande land. litet besvär för att tysta dem. veterligt ännu icke på allvar försökts. sina gifna löften. exemplar. nu göra sig rådande och prote: Deremot äro de stora "hvétefabrikerna", Att svenskarne i Minneseta hafva Jäg har aldrig sett vårt eget ordnirigsamma Prenumerationsmedlen böra helst sändasi President Garfield är död, men Orsaken hvarför obHgariionsegarne stera mot sådana förevisningar, registreradt brejf eller PostMoney en större: politisk, betydelse, än i representanthus, men hvilkas egare blott presidenten lefver. Chester A. Arthur, voro villige (att mottaga 50 cts Order nnder adresdi någon annan stat, visar sig deraf, liksom den slutligen gjorde i fråga har läst om bullersamma uppträden vid plöjnings- och skördetiderna vår vice president, qflade nemligen MINNESOTA STATS TIDNING var déh att de hia iiu tiåder tgnguett om täflingsgången^ mellan qyinnor att så många af dem innehafva borgerliga derstädes, mest jag tviflar på att våra lega en mängd arbetare, som sedan Drawer 413, i måndags natt i New York år väntat på „betahaing med litet för fä år sedan. y medlemmar äro så eldfängda och 'I embeten i de olika counties, nödgas gå sysslolösa eller å vidt aflägsna M3LNNEAPOLlS,f -i MINN, sin embetsed såsom Förenta Staternas hopp att någonting» och derfor som ock deraf att de i legislatures rörliga som dessa fransmän. orter söka arbetsfortjenst, I det abstrakta har qvinnan rätt president. Handlingen egde gjorde de ett förslag att låta sig HERMAN STOCKENSTROM, redaktör. äro representerade af ett betydligt När tystnad åter inträdt, fortsatte med säkerhet skadliga i en trakt, att göra allt, hvad mannen gör. rum uti hans bostad omedelbart efter nöja med hälften, men utlåtandet antal af deras egna män. Ännu talaren, men snart satte han med På det intellektuella vetandets fält der den odlingsbara jorden hunnit mottagningen af det officiella sedan dess från statens högsta doms^oL: TORSDAGEN DEN 22 SEPT. 1881. större ssulle deras politiska betydelse kan hön oförhindrad ingå och skörda en annan eldgnista åter eld på huset läggas under plogen. Blott vid en tillkännagifvaudet om president visar fullkomligt att staten $r vara om de vore litet mera och Grambetta torkade sig lagrar hon kan förvärfva sig trakts första bebyggande kunna de, Garfields frånfälle, som de vid presidentens skyldig hela beloppet och att blott Då vi ansågö oss böra lemna en "smarta" att begagna sig af de tillfällen, vänskap och vördnad-på det industriella med en stor näsduk, bönföll herrarne* genom att lemna den fattige nybyggaren dödsläger närvarande jninistrarné till hälften uppgöra, vore ej att infria fullständig j^eskrifnin» om presir "pishade", hamrade och som stå dem tillbuds. Men området, hvarest hon, så en tillfällig arbetsfortjenst sände honom. gifyet löfte. I I dent Garfield's,död och denne i for-v det torde vara bra som det är så långt hennes krafter räcka, har ett ringde sin stora klocka. Det stormande å tider, då hans egen jord ej President Arthur tillträder sitt Sedan det* ofvMstående^skre^ tyundna omständigheter, hafva vi länge, och det torde vara en god hafvet lade sig åter för att öppet fält till täflan med mannen. kräfver hans omsorger, vara till embete under säregna omständigheter. har guvernören sammankallat en kunnat bereda ringa rum för Minneapolis-nyheter, sak i det stora hela, att de icke äro Men då skaparen utrustade qvinnan inom fiågra få minuter uppröras någon nytta. Fföga älskad af folket, till extra session, som sammanträder och dessutom blifvit for mycket "politiska". Må de i till ännu större raseri. Man tycktes med spensligare och ömtåligare ytterlighet nedsmutsad af tidningspressen, den 11 oktober. nödsakade utelemna åtskilligt En blick på sjelfstyrekesystemet, synnerhet aldrig blifva några hungriga, kropp, då han gjorde hennes behag vara färdig att likt rasande ansedd som en af Conklings som var ämnadt att ingå i tidningen. såsom det råder i Förenta amerikanska embetsjägare tigrar springa på den hatade mannen och skönhet beroende af lediga lydiga redskap har han genom Minnesota måste dock vara Staterna. Vi hafva endast femtiosex men må de deremot blifva upplysta muskler och fylliga former, så i tribunen, 4i vilken icke ville någonting. T. NoRELTtrs.) en lönmördares kula, som lade en (Af E. spalter att disponera öfver, och då nog att ^eta hvad som är lag och låta tysta sig, utap slungade sin gaf han dermed tillkänna, att de Det gifves tre stora särskilda af. president i grafve*, blifvit upphöjd dessa blifvit fylda, få vi sluta, äfven rätt och att hafva mod nog att grofva osh muskelansträngande arbetena vrede tillbaka öfver dem, och för De första svenskarna kömmo till delningar i regeringsmakten. Den till Förenta Staternas president. om vi hafva en hel del mer att ett ögonblick syntes ställningen handla rätt och säga ^in mening i lifvet ej voro äainade för Minnesota om våren 1851 och grundade ena är den exekutiva, hvilken gitrer Guiteau har satt in honom i sitt meddela. när det gäller. fruktansvärdt hotande. Men henne. Uti det normala samhället det svenska nybygget vid Chisago lagen till verkställighet den aadra embete. Folket har visserligen valt Mons. Granabetta hamrade och ringde skulle qvinnan aldrig förrätta arbete, Lake. Sedan den tiden har Att Minnesota måste vara af någon är den legislative, hvilken stiftar honom till vice president, men det Den regniga väderleken liar utgjort dem till ordning och tataren fullbordade som ansträngde kroppskrafterna vårt svenska folk fortfarit att inflytta större betydelse för svenskarna lagar den tredje är den judiciella, ett väsentligt hinder i vägen trodde aldrig på, att den dag skulle till det yttersta de skulle aldrig slutligen sitt försvar. Jag och grundlägga det ena nybygget i allmänhet, ser man äfven af hvilken afgör hvad som under komma, då Arthur skulle intaga för de större och mindre "fairs'1, tyekte mig kunna se, att det icke vara utsatta för omvexlingar efter det andra, till dess det konstitutionen i verkligheten är den svenska tidningspressen icke som under tiden hållits, och kunna presidentstolen. Nu är det emellertid skulle behöfvas mycket för att nu upptager stora sträckor af staten, af väder och vind de borde aldrig blott inom utan ännu mera utom lag och utlägger och tolkar lagarne skedt. dessa expositioner nedskrifvas såsom uppväcka en sådan storm i denna visa sig i offentliga samlingar i ändamål utgör ett stort antal, utöfvar staten. De svenska tidningarne i eller förklarar hvad de innebära misslyckade. Har detta varit Vi höra icke- till dem, som vilja församling, som skulle spränga den att låta sig beskådas och och kan fortfarande utöfva ett Chicago t. ex. hafva ofta ganska oeh huru de i hvarje särskildt fall döma hårdt om president Arthur. till dryga förluster för en del, så i stycken. Jag hade verkligen mäktigt inflytande både i religiöst framförallt borde ingen täflan hvarken skola tillämpas. mycket att säga om Minnesota ochdess Han har framtiden för sig. Genom har folket i allmänhet sparat icke ett godt exempel på fransk eldfängdhet. och politiskt afseende, om det nämligen till häst eller fot under någon angelägenheter. Så ge man att taga den mördade presidentens Om dessa tre regeringsmakter så litet penningar. Man kan visserligen omständighet få ega rum mellan vill sköta sig sjelft och handla icke på öfverskriften att de datera regeringssätt till sitt föredöme, genom skulle förenas i en person, så är det sätta i fråga, om dessa rätt. Hvad Är det som lockat så dem. sig från Chicago, så kunde man nästan lätt att handla redligt och som en att inse, att de skulle göra en som de i allmänhet bedrifts, "fairs", Minnesota-politik. många landsmän till dessa nordliga tro, att de utgåfvos inom Minnesota man i hvarje sak, skall president sådan person till en fullkomlig despot. kunna anses vara till gagn för folkets Ben Iranska republiken. trakter? Man måste medgifva att och särskilt för att "skrifva Sjutton counties hafva nu hållit Arthur visa sig vara bättre Ty om den, som utförer lagarne, -allmänheten. Månne de icke tillställas det öfverhufvud taget icke varit så upp" Minnesota, emedan de äro så sina konventioner och resultatet är än sitt rykte, och förvärfva sig folkets stiftar dem efter eget godtfinnande hufvudsakligen för snöd Dr. Krotell» pastor af den lutherska mycket puffande för Minnesota som proppfulla af Minnesotanyheter som följer: kärlek och förtreende i fullaste och sedan tyder och använder vinnings skull? Månne de icke i trefaldighetskyrkan i New för manga andra stater. Tvärtom och saker och ting, som röra vår mått. För president Arthurs egen dem såsom han behagar, så flera afseenden äro demoraliserande? York, har under sommaren rest i För Hubbard. har det varit icke så liten afvogbet stat, under det de litet eller intet Stöbe 2 Big del, för landets bästa önska vi uppriktigt, är han naturligtvis en autokrat, Egfeotilgen skulle de väl uppmuntra Europa och i tidningen "The Lutheran mot Minnesota inom stater söder omtala de svenska settlementen i Kandiyohi 5 att han må slå in på en hvarmed menas en som i egen person Åkerbruk, boskapsskötsel, & Missionary" meddelat sina Stevens Z om oss, isynnerhet bland våra egnä Illinois och andra stater och hy ad lycklig väg från början och bibehålla eger all makt. Lyckligtvis är handtverk, vetenskaper och konster reseintryck, hvilka äro rätt intressanta. Swift 3 landsmän derstädes. Minnesota som der försiggår. Ja, om bara t. dien till slutet. vår styrelse icke öiverlåten åt en men det synes som man gör På tal om den franska republiken har visserligen många förmåner ex. en kalf dör i bukref i någon afFågsen enda man. Varande en republikansk mest af kappkörning och kappridning skrifver han fr im Paris Summa för Hubbard 13 Jordflrottari Calitornien. men icke vilja vi påstå att det har krok af Minnesota, så omtalas regeringsform utgör den visa och dyfika ting. Men är icke följande: Bet finnes många fransmän, An ti-Hubbard. (Ur 'Hemlandet''.) några utomordentliga sådana framför detta i de svenska Chicago-tidningarna fördelningen af de tre stora regeringsmakterna, detta endast djurplågeri och ett Chippewa—Pillsbury eller Mc'Gill.... 3 hvilka hysa fruktan med atseende de många stater, i hvilka något såsom en stor märkvärdighet. såsom öfvan Clay—Anti-Hubbard, troligen för Pillsbury spel? Hvad verkligt gagn har allmänheten på republikens bestånd, icke Jättefarmerna i Minnesota och större antal af våra landsmän bosatt Detta visar hvilken ofantlig I nämts, grundprinciperna fir ett liberalt af en sådan barbarisk ännu mera i Dakota äro för de flesta så mycké| föG legitimisternas och Dodge—Anti-Hubbard, Mc'Gill eller sig. Vi hafva våra långa stor betydelse Minnesota styrelsesystem. täflan? Dl dessa expositioner icke af våra läsare gamla bekanta bonapartijjyternas skull utan fast Pillsbury 5 vintrar, och om de icke på långt har för s?enskarne i allmänhet och sina utan hellre uppfylla ändamål, och hafva flera gånger varit Den exekutiva makten. mera för det element, som under Lac qui Parle—Tros vara Anti-Hubbard när äro så rysliga som våra motståndare hvilken märkvärdig stat det är, i utgöra ett lockbete för att tjena i tidningen omnämnda deremot koamunen visade sina öfverdrifter Den exekutiva makten anförtros och för Me'Gill 3 älska att utmåla dem, så hvilken vi hafva lyckan att lefva. penningar på allmänhetens nyfikenhet, McLeod—Anti-Hubbard troligen för torde det vara mindre allmänt och hvilket icke kan åtnöja sig med åt en president. Denne innehar äro de dock långa, allvarsamma Att det "rysliga" Miiyiesotå kun-, Pillsbury 4 så vore det just så godt att kändt, att i Californien finnas ännu sitt embete unde* fyra år, och det en sansad och förnuftig republicanism. nat blifva någonting sent omsider, Nicollet för Mc'Gill 4 nog, och derför kostsamma. Icke det regnade hvarje gång de hållas. stöuire "hvetekungar", änne farligare finnes intet i konstitutionen som När man rörer sig bland Todd—för Gilman 3 hafva hellermhär funnits tillfällen det är ju ändå fägnesamt. jord-mom opolis ter än i Dakota. hindrar, att han återväljes huru vissa klasseraf parisare, så märker Ramsey 6 för Mc'Gill och 6 för Pillsbury att genom spekulationer förvärfva "Bond"-bekymret, många gånger som helst. Sättet man att de Äro ganska eldfängda 12 Qrinnor såsom kappriderskor. rikedomar i hast. Lagarna äro Mille Lacs för Gilman K att välja president och vice president och att det endast behöfves en gnista Den största "hvetefabriken" Ett rykte går, att guvernören ock icke mera gynnande för nybyggarne Mower—Anti-Hubbard 6 är som följer: Hvarje stat utnämner för att åstadkomma en eldsvåda. ty med detta ord har man på sista (Efter ."Chicago Inter Ocean.") ämnar kalla en extra session af legislaturen än i någon annan af de norra Yellow Medicine—för Pillsbury och Anti- "på sådant sätt, som dess tiden börjat benämna de farmer, Låt mig i detta sammandrag Tidningarnes redogörelser för de Hubbard 3 för att göra slut på staterna. Likväl har Minnesota hvarest uteslutande hveteodling på legislator må bestämma,'' ett antal berätta om mitt besök i den deputerade olika kappridningarne, som företagas Otter Tail—föredraga Pillsbury 8 6bond"-frågan genom att passera fått och fortfar ätt få en större elektérer, hvilka äro lika många ett fabriksmessigt sätt bedrifves kammaren. Genom en väns Houston—Anti-Hubbard é af damer på de flesta af utställningarne lämpliga lagar för antagandet af svensk befolkning.ån någon annan torde vara den, som eges af dr. som de senatorer och representanter, artighet fick vårt sällskap, som bestod i vestern, äro ingen angenäm vilkor, som esrarne af de omnämde ståt i hela landet. Hvad kan vara Summa Anti-Hubbard 63 som staten i fråga är berättigad af tre, tillträde till det ministeriella Quinn och är belägen i Sacramentodalen läsning. Dessa tillställningar obligationerna föreslå. De vilja orsaken dertill? Utan tvifvel styrer Således utäf 76 delegater vet i Californien. Dr Quinns att sända till kongressen. Elektorerna galleriet, ech vi till bragte började för ett par år sedan i Minneapolis, nämligen låta sig nöja med 50 cents Gud folkens vandringar och bestämmer man blott af 13, som hafva blifvit möta i sina respektiva egendom omfattar nämligen ej mindre nästan tre timihar för att åhöra och man anade då icke pér dollar. Mycket ordas för och huru vidt de skola bo instruerade för Hubbard. Deremot än 60,000 acres, sålunda betydligt stater och rösta medelst slutna sedlar förhandlingarna. Jag förstod dock hvilken utsträckning de skulle få, emot en extra session. En del påstår men dervid betjen ar han sig dock synes Mc'Gills och PiMsburys styrka för president och vice president. mera än hr Dalrymples i Dakota, ej mycket mer än den allmänna g-ången. ej heller den verkan de skulle utöfva att en session ovilkorligt måste af vissa medel for ändamålet. Nu allt mera tilltaga. I "Pioneer oeh nästan hela denna ofantliga En förteckning göres öfver resultatet Det är en half rund sal, der på:den folkmängd, som bevistade kallas tillsammans och att staten är det allmänt bekant, ^vilken Press", hvilken hittills högljudd uttalat sträcka är under odling. Hvetefälten af denna röstning, hvilken de •de femhundra deputeradena sitta på dem. Förhallandet synes vara derjemte sluppit ifrån hela stor betydelse klimatet och de deraf sig för Pillstiury, finnes den allena omfatta i år 45,000 acres, upderteckna och bekräfta samt förseglad säten upphöjda ofvan för hvarandra det, att hopar af sportälskande och saken, billigt nog ty, säga de,'om uppkomna lefnaflsvanorna hafva 15 dennes ett kert från Pillsbury, under det Dalrymples hvetefält i afsända till Föreqta Staternas i likhet ned forntidens amfiteatrar, vadhållande män infinna sig vid icke en extra session blir kallad for för menniskors välbefinnande. hvilket lyder sålunda: Dakota på sin héjd omfatta 3,000 regering under senatspresidentens eller som i medicinskolans foreläsningsrum. dessa kappridter och bevittnalden att stadfästa de beslut, som fattades De klimatförhållanden, under hvilka Till redaktören af "Pioneer acres och enligt andra uppgifter betydligt adress. Konstitutionen säger: Borden framför for qvinnan opassande förevisningen förliden vinter utaf legislatu­ en menniska Ar född och uppväxt, 1 mindre. "Senatens president skall i senatens dem äro ganska smala. Salen tyckes Press": med en ifver och själsspänning res så ha obligationsegarne rättighet och de lefnadsvanor som hon ech representanthusets närvaro icke alls hafva någon luftväxling Ärade herre. Det steg ni tagit Rörande antalet af dr Quinns arbetare liknande den, som råder vid en att återtaga sina obligationer, derunder ber fatt, fästa sig djupt i och ledamöterna, såväl som öppna alla certifikateu och rösterna att uppsätta mitt namn för folket och jordbruksmaskiner ega knytnäfsstrid, tupp- e^ler tjurfäktning. eller rättare, att ej emottaga hennes sinne och blifva i de flesta skola derpå räknas." Den åskådarne, hvilka innehade dé bådia för ytterligare Utmärkelser på guvernörsstolen vi för Närvarande inga uppgifter 50 cents per dollar utan kräfva ut fall bestämmande för hennes vistelse. person, som har det största antalet läktarne (den ene ofvanför den andre), var, såsom ni väl vet, att tillgå, men med transporten af full betalning, hvilket har blifvit Att åsynen af unga qvinnor, ridande De första nybyggarne som röster, blir president och likaså den voro färdiga att smälta. Den utan min vetskap eller mitt medgifvande. hvetet har dr Quinn det mycket beqvämare möjligt, emedan högsta domstolen vildt omkring på banan och kömmo till Minnesota, vistades någon person, som erhåller det största antal namnkunnige republikanske ledaren Under det jag känner än hr Dalrymple. Han har afgjort att 1860 års amendement sittande på eldiga och farliga springare, Illinois oeh aiidra stater tid i röster för vice president, blir Gambetta innehade ordförandeplatsen. mig smickrad af dén ganska höga behöfver icke såsom den sistnämnde rörande dynna fråga var olagligt. hvilka genom skrik och slag men de trånade åt norden, der de endast vald att bekläda denna befattning. Han är en' storväxt komplimang, som .gifvits mig af först lasta sitt hvete på jernvägsvagnar, Andiyi påstå, att staten borde drifvas till den största möjliga fart, väntade att finna sådana klimatförhållanden F#r att vara valbar till ma* med drag i ansigtet, som tillkännagifva medborgarne i Ramsey county och från hvilka det sedermera är betala dollar för dollar och derigenom ovärdig vår civilisation och till som mera öfverensstämde president måste en person hafva hans härkomst, och ser andra delar af staten så väl som af måste omlastas för att fraktas öfverde 1 rädda statens heder, och att det yttersta motbjudande för hvarje med dem de från fäderneslandet uppnått en ålder af trettiofem år ut ganska lik sina porträtter. Vid de ofta upprepade vänliga yttringarne stora iisjöarne, utan han lastar det derför är ©nödigt att känsla af det passande och sköna, sammankalla vor© vane. De älskade den friska och vara en infödd medborgare af bord längre ned än hans sutto hans i Sacramento hvetet direkt på från eder sjelf, känner jag en extra session. det behöfver ej bevisas. Denna luften, dem högskyade ljusblå himmelen, Förenta Staterna. sekreterare och framfor dem ännu mig bunden att vidmakthålla mitt fartyg, som föra det till Europa. I tid är företrädesvis en tid for utvidgandet den långa aftonskymningen, En annan kinkig fråga komnier längre ned står tribunen, till hvilken år har dr Quinn för detta ändamål Den exekutiva makten bestämmes förra beslut att draga mig tillbaka den reguliera omväxlingen af årstiderna, af qvinnans verkningskrets också på tapeten, ifall en extra sesston af Förenta Staternas konstitution hvar och en, som vill tala till förhyrt 20 klipperskepp. från det politiska lifvet vid slutet och for hennes befrielse från de den stadiga vintern, det blifver sammankallad. Meningarne huset måste uppstiga, derigenom Mycket större jordegare än dr uti Sekt. 2, Art. 2 och lyder af denna embetstermin, och detta fjettrar, i hvilka hon till följd af äro delade angående frågan, friska vattnet, de spegelklara insjöarna som följer: "Presidenten skall vara får talaren hela huset i ansigtet Quinn finnas för öfrigt i Californien, kort sändes för att underrätta er och naturensx omväxlingar. fördomar och vanor var bunden huruvida det är lagligt eller och ordföranden ett stycke upp ehuru han torde vara den högste befälhafvare öfver Förenta dm detta mitt beslut. men att det finnes gränser for hennes ej, att vid en sådan session välja en De kommo hit och trodde sig finna Staternas armee och flotta samt de bak om ryggen pd sig. Med sann aktning störste åkerbrukaren ty vanligen här, hvad de önskade, och då de verksamhet, hvilka föreskrifvas ny Förenta Staternas senator användes ea stor om icke största särskilda staternas landtvärn, då, J. S. Pillsbury. En uppassare förser talaren ordentligt af urskiljningen och blygsamheten, istället for senator Edgerton, tillika funno em jordmån, som det kallas uti Förenta Staternas delen af de väldiga egendomarne Det synes har af att Pillsbury med vatten eller någonting är en sanning, som hvar och framalstrade hväd söm behöfdes till hvilken utnämdes af guvernören till betesmarker. Så t- ex. ega hrr tjenst han må af den förnämste fortfarande håller ord att han ej är annat. en for qvinnan och menskligheten att representera staten i lifvets vanliga förnödenheter och embetsinannen i hvart och ett af Miller och Lux i San Joaquindalen kandidat, och, som bekant är, förordar Vi råkade att vara närvarande ömmande person erkänner. Om senator Windoms ställe, då denne som gaf odlaren, en skälig ersättning en landsträcka af omkring 600,000 de exekutiva departementen fordra han Mc'Gills utnämning. vid en ganska intressant session något godt ändamål vore att vinna för sin möda* så kände de sig hlef utnämd till finansminister. skriftligt utlåtande öfver någon acres, hvaraf en stor del nyttjas till Hittills har Mc'Gills intressen skadats A. M. Andrioux, hvilken var medlem genom sådana ansträngningar, som Lagen lyder: "'Om vakanser inträffa nöjda och belåtna.. Det är sant betesmarker för deras 80,000 nötkreatur^ fråga, som hörer till utförandet af något derigenem att "P. P." af kammaren, hade tills helt kappriderskorna underkasta sig på Penom resignation eller på något att det finnes bergland, som hafva 20,000 får, 5,000 hästar o. deras respektiva embeten, och han har lemnat hans sak helt och hållet nyligen varit polisprefekt. Hans banan, om en vinna rede i den annat satt under, någon statslegislaturs ett lyckligare klimat än Minnesota s. v. Dock är äfvén af deras jord skall hafva makt att bevilja upp. i skuggan. Sedan Pillsbury nu förvaltning hade hos några väckt vildaste fart-för att' rädda sitt eget ferier, så må dess styresman men de sakna de tillfällen till en ansenlig del under odling, hvaraf skof med dödsdomar samt nådeaiisökningar har pl ett sådant bestämdt sätt uttryckt missnöje, och han fick vinkar om eller andras lif, om hon likt den utfärda temporära utnämningar ett sådant jordbruk, som svensken för lir#tt met Förenta en del bär spakm&l öch det öfriga sig angående sin ställning, att en medlem af kammaren icke modiga Kate Shelley, hvilken med till legislatures nästa möte, är van vid från hemmet. Det är Statarna utom i mål, som röra tjeaStefel. hö. har Mc'Gills ut sigter att blifva utnämnd på saiftma gång vara polisprefekt. händer och fötter kröp på Æh jernvägsbro borSe hvilken då skall fylla dylika vakans derför ötvifvelaktigt att klimatet,: Dessa jättefarmer, hvilka till en 1 betydligt förbättrats, och Detta gjorde att han resignerade öfver en uppsväld flod för e V v goda tillfällen till ett förut bekant! stor del utgöra en lemning från Han skall hafva makt att enligt vi tro, att han utan tvifvel blifver (prefekturen), men som att rädda medmenniskor från en jordbrukssätt, lättheten att komma Härutai synes det ju klart, att den gamla spansk-mexikanska tiden och med senatens råd och bifall infördrag, den starkaste kandidaten i konventionen. det sades, mycket mot president hotande död, ansträngde sina krafter åt land, jemte lägets åtkomlighet om en extra session blifver sammankallad, med dess stora landbevillningar, förutsatt att två tredjedelar -i' -v Grevys önskningar. Ett fall i hvilket till det yttersta, sä skulle allas æh .fördelaktighet, hnfvudsajciigen så måste en senator utgöra i mera än ett hänseende af de närvarande senatorerna Vid konventionen i Nicollét han jaade gifvit särskild förargelse hjertan klappa af beundran för den lockat så många syensfcar tißdenna väljas, men detta vore for en del en samhällsskada för Californi­ instämma ocb han skall nominera county blefvo följande countyem- togs upp under denna session. modiga handlingen och upphöja den politic! högst motbjudande, och landsända. N. M. -_t i i V